Definition och betydelse av utbildningsplanen under notarietjänstgöringen
Der Utbildningsplan under notarietjänstgöringen är ett centralt dokument för att styra och organisera den praktiska utbildningen av blivande jurister i Tyskland. Inom ramen för den juridiska förberedelsetjänsten (notarietjänstgöringen) säkerställer utbildningsplanen att notarier fullgör alla nödvändiga stationer och moment för att kunna avlägga det andra statsexamen i juridik. Utbildningsplanen är rättsligt reglerad och underställd både nationella och delstatliga bestämmelser samt respektive utbildningsförordningar.
Rättsliga grunder för utbildningsplanen under notarietjänstgöringen
Nationella rättsliga föreskrifter
De överordnade rättsliga ramarna fastställs genom Deutsche Richtergesetz (DRiG), särskilt §§ 5 ff. DRiG, där utbildning och examen för karriären inom högre rättsväsende regleras. DRiG kräver en praktisk, så mångsidig som möjligt, utbildning av notarierna med koppling till framtida yrkesroller inom rättsväsendet, förvaltningen och advokatyrket. Detaljerna, särskilt innehåll och struktur för utbildningsplanen, överlåts dock till respektive delstatlig lagstiftning.
Delstatliga bestämmelser och utbildningsförordningar
Varje förbundsland har en egen juristutbildningsförordning eller en juristutbildningslag, som fastställer notarietjänstgöringens upplägg (längd, stationer, innehåll) samt kraven på utbildningsplanen. Ofta regleras i utbildningsförordningarna (t.ex. JAG NRW, JAPO Bayern, JAG Berlin) den bindande minimitiden och ordningen för de enskilda utbildningsstationerna. Även utbildningsenheternas uppgifter beträffande planering, dokumentation och individuell anpassning av utbildningsplanen är fastslagna i delstatlig rätt.
Rättslig bindande verkan och utrymme för utformning
Utbildningsplanen har en normativ karaktär och är bindande för både utbildningsställena och notarierna. Det finns dock ett visst utrymme för anpassning, exempelvis beträffande ytterligare utbildningsinnehåll, frivilliga praktikplatser eller valbara stationer, där den exakta utformningen måste tydligt dokumenteras och överenskommas i utbildningsplanen. Ändringar av utbildningsplanen får endast ske inom ramen för lagstadgade bestämmelser och med hänsyn till principen om likabehandling.
Struktur och innehåll i utbildningsplanen under notarietjänstgöringen
Utformning av utbildningsplanen
Utbildningsplanen är vanligtvis uppbyggd efter de obligatoriska och valbara stationerna inom notarietjänstgöringen och följer respektive utbildningsförordning. En typisk utbildningsplan omfattar bland annat följande avsnitt:
- Introduktionskurser: Översikt och grundläggande genomgång vid start av varje station
- Praktiska utbildningsstationer: Konkretisering av utbildningsavsnitten vid domstolar, myndigheter och inom advokatyrket
- Arbetsgrupper (AGs) som leds parallellt: Regelbundna gemensamma utbildningsmoment för praktisk juridisk problemlösning och fördjupning
- Utvärderingsavsnitt: Reflektion och eventuellt anpassning av utbildningsplanen
Typiska utbildningsstationer
Innehållet i utbildningsplanen utgår från de i Tyskland förekommande utbildningsstationerna (§ 35 JAPO Bayern, § 34 JAG NRW, etc.):
- Civilrättslig domstolsstation: Förmedling av kunskaper inom civilprocessrätt och relevant praktiskt arbete
- Straffrättslig station: Tjänstgöring vid en brottsbekämpande myndighet och/eller straffdomstol
- Förvaltningsstation: Utbildning vid en myndighet eller förvaltningsdomstol
- Advokatstation: Praktisk utbildning på en advokatbyrå
- Valstation: Individuell fördjupning, särskilt inom civilrätt, straffrätt, förvaltningsrätt eller internationell rätt samt hos notarier eller bolagsjurister
Utbildningsmål och beviskrav
Syftet med utbildningsplanen är att förbereda notariestudenten yrkesmässigt, metodiskt och personligt på de krav som det framtida yrkeslivet ställer. För detta innehåller utbildningsplanen inte bara tematiska och uppgiftsrelaterade moment utan även regler om närvaro, prestationer och eventuellt bedömning från handledare.
Upprättande och godkännande av utbildningsplan
Ansvar och godkännandeförfarande
Upprättande och godkännande av utbildningsplanen ansvarar vanligtvis de respektive utbildningsledarna på stationerna eller administrationen för notarietjänstgöringen (t.ex. högre regional domstol). Den rättsliga grunden utgörs av delstatslagar och förordningar. Utbildningsenheten utarbetar tillsammans med notarien en individuell plan inom ramen för rättsliga bestämmelser och förbinder sig att dokumentera och övervaka genomförandet.
Anpassning och ändringar
Utbildningsplaner kan anpassas vid godtagbara skäl – exempelvis sjukdom, föräldraledighet eller särskilda personliga behov. Ändringarna kräver som regel ett formellt godkännande och måste alltid stå i överensstämmelse med rättsliga krav.
Rättsskydd och rättslig kontroll
Rättsskydd vid tvister om utbildningsplanen
Vid meningsskiljaktigheter om tillämpning, utformning eller förändring av utbildningsplanen står förvaltningsrättsliga rättsmedel till förfogande för de inblandade. Grund för detta är allmänna administrativa föreskrifter och relevanta regler i förvaltningsprocesslagen (Verwaltungsgerichtsordnung). I synnerhet ingripanden i lagstadgat garanterat utbildningsförlopp eller nackdelar i utbildningsplaneringen kan prövas i domstol.
Kontroll genom tillsynsmyndigheter
Dessutom är det delstatliga justitieförvaltningen som ansvarar för att övervaka efterlevnaden av de lagstadgade ramarna och vid behov utfärda föreskrifter. Klagomål eller rättelser sker inom ramen för ett förvaltningsförfarande.
Dokumentations- och arkiveringsskyldighet
Dokumentation av utbildningsinnehåll
Utbildningsställena är skyldiga att skriftligen dokumentera alla steg och innehåll i utbildningsplanen. Detta gäller särskilt närvaro, arbetsintyg och omdömen. Dokumentationen är nödvändig för att säkerställa att utbildningen genomförs lagenligt och att korrekt behörighet till andra statsexamen ges.
Arkivering och dataskydd
De upprättade utbildningsplanerna och tillhörande dokumentation omfattas av gällande dataskyddsbestämmelser och ska efter utbildningens slut förvaras under en lagstadgad tidsperiod. Detta syftar både till att säkerställa dokumentation och möjligheten till senare granskning.
Sammanfattning
Der Utbildningsplan under notarietjänstgöringen är ett lagreglerat, innehålls- och formellt bindande verktyg för att säkerställa en omfattande och korrekt utbildning inom den juridiska förberedelsetjänsten i Tyskland. Dess utformning följer både nationella och delstatliga föreskrifter och garanterar att alla relevanta utbildningsavsnitt genomförs. Rättsliga tvister avgörs av förvaltningsdomstol. Dokumentation och korrekt genomförande av utbildningsplanen är en förutsättning för att bli antagen till det andra juridiska statsexamen och därmed för inträde i det högre rättsväsendet.
Vanliga frågor
Vilka rättsliga föreskrifter reglerar upprättandet av utbildningsplanen under notarietjänstgöringen?
Upprättandet av en utbildningsplan under notarietjänstgöringen är rättsligt reglerad i respektive utbildnings- och examensordningar i förbundsländerna, exempelvis i juristutbildningslagarna (JAG) och de utbildningsförordningar som grundar sig på dessa (t.ex. juristutbildningsförordningen – JAO). Reglerna preciserar att det för varje utbildningsstation i förberedelsetjänsten ska utarbetas en skriftlig utbildningsplan. Denna måste tydligt dokumentera lärandemål och planerade utbildningsinnehåll, tidsplan samt tilldelning av handledare eller arbetsplats. Utformningen ligger på respektive utbildningsmyndighet som dessutom är skyldig att säkerställa att lagstadgade krav, särskilt likabehandling och en transparent planering, efterlevs. Notarietjänstgöringen måste omfatta de föreskrivna obligatoriska stationerna och kan inkludera valbara stationer för att möjliggöra individuella prioriteringar. Rättslig grund är även likabehandlingslagen som förhindrar diskriminering vid tilldelning av utbildningsplatser. Avsaknad eller felaktigt upprättande av utbildningsplan kan få arbetsrättsliga konsekvenser och kan, om så krävs, bli föremål för överklagande eller rättslig prövning.
Vilka medbestämmanderättigheter har notariekandidater vid upprättandet av utbildningsplanen?
Notariekandidater har enligt gällande utbildningsförordningar regelbundet egna rättigheter till medverkan och delaktighet vid upprättandet av utbildningsplanen. Dessa följer direkt av principen om en intresseavvägning, vilken kan härledas t.ex. ur § 15 stycke 2 DRiG och relevanta administrativa föreskrifter. I allmänhet ska notariekandidater ges möjlighet att anmäla särskilda önskemål beträffande utbildningsplats, handledare eller utbildningsinnehåll. Dessa önskemål ska beaktas av utbildningsledningen inom ramen för de rättsliga och organisatoriska möjligheterna. Måttstocken är skälighet och utbildningsenhetens kapacitet. Det är dock inte en rättslig anspråk på en viss utbildningsplats, utan en rätt till saklighet vid hänsynstagande till intressena. Om utbildningsmyndigheten avslår en begäran ska detta motiveras skriftligen.
Vilka rättsliga konsekvenser har en avvikelse från utbildningsplanen?
Avvikelser från utbildningsplanen under notarietjänstgöringen kan få rättsliga konsekvenser både för notarien och för utbildningsenheten. I princip är utbildningsplanen bindande, om inte nödvändighet eller förändringar inom verksamheten kräver annat. Om en avvikelse krävs ska detta normalt ske genom ett formaliserat ändringsförfarande, inklusive dokumentation och underrättelse till notarien. Obemyndigad och icke godkänd ändring kan betraktas som en tjänsteförseelse och leda till arbetsrättsliga konsekvenser. Omvänt kan en oberättigad eller omotiverad avvikelse från utbildningsledaren prövas inom ramen för tillsynsbegäran, överklagande eller till och med vid förvaltningsdomstol. Allvarliga fall kan påverka tillgodoräknandet av genomförda utbildningsperioder och därmed godkännandet till examen.
Vilka kontroll- och godkännandemekanismer finns för utbildningsplaner under notarietjänstgöringen?
Utbildningsplanerna under notarietjänstgöringen är i de flesta delstater föremål för bindande kontroll och godkännande av respektive ansvarig utbildningsmyndighet eller presidenten för tingsrätten eller den administrativa myndigheten. Handledaren upprättar tillsammans med notarien ett utkast till utbildningsplan, som ska lämnas in för vidare behandling och godkännande. Myndigheten prövar då om de lagstadgade kraven och minimiinnehållet enligt relevant utbildnings- och examensrätt följs. Särskilt övervakas de obligatoriska stationerna, utbildningens kontinuitet och korrekt hantering av utbildningstiden. Godkännande krävs ofta även för individuella anpassningar eller särskilda regler, t.ex. tillgodoräknande av tidigare erfarenheter eller studier utomlands.
Kan utbildningsplaner rättsligt överklagas i efterhand?
En utbildningsplan kan överklagas rättsligt om notariekandidaten gör gällande att planen innehåller formella fel, rättsliga regler inte har följts eller att deras intressen inte har beaktats på ett korrekt sätt. Ett överklagandeförfarande vid den behöriga utbildningsmyndigheten krävs först, där granskning och vid behov rättelse kan begäras. Om överklagandet avslås finns möjlighet att väcka talan vid förvaltningsdomstol, varvid rättsskydd vanligen söks genom ett interimistiskt förfarande om överklagandet ska få uppskjutande verkan. Den rättsliga prövningen omfattar uteslutande juridiska aspekter, särskilt efterlevnaden av procedurregler och likabehandlingsprinciper.
I vilken utsträckning är utbildningsplanen rättsligt relevant för bedömningen av utbildningsprestationerna?
Utbildningsplanen utgör den bindande grunden för vidare bedömning av notarien i de olika stationerna. Den fastställer vilka utbildningsinnehåll som måste förmedlas och används därmed som jämförelsegrund för utvärdering av prestationer och intyg. Bedömningsfel kan göras gällande om skillnad mellan utbildningsplanen och faktisk utbildning kan påvisas. Brott mot planen, t.ex. avsaknad av väsentliga utbildningsmoment, kan leda till brister i bedömningen av praktiska prestationer och, om lämpligt, motivera en omprövning eller repetition av stationen. Den rättsliga grunden är principen om lika möjligheter enligt art. 3 i grundlagen och tillämpliga examensordningar.
Vilka rättsmedel finns om utbildningsplanen är diskriminerande eller godtyckligt utformad?
Om utbildningsplanen visar tecken på diskriminering, t.ex. p.g.a. kön, ursprung, funktionsnedsättning, religion eller liknande egenskaper, eller upprättats på uppenbart godtyckligt sätt står flera rättsmedel till förfogande. Utöver en tillsynsbegäran kan särskilt ett överklagande enligt förvaltningsförvaltningslagarna i länderna lämnas in. Vid särskilt allvarliga fall – t.ex. vid upprepade överträdelser av den allmänna likabehandlingslagen (AGG) – kan även ett klagomål till sakkunnig tillsyn eller rättslig prövning inom ramen för en interimistisk åtgärd begäras. Granskningsmyndigheten är skyldig att utreda misstanke om diskriminering och undanröja eventuella nackdelar, vilket kan inbegripa omplacering till en ny utbildningsplats eller en fullständig revidering av utbildningsplanen.