Praktiktjänstgöring som språngbräda till akademisk karriär
Begrepp och betydelse av praktiktjänstgöringen
Praktiktjänstgöringen är i Tyskland en praxisinriktad förberedelseperiod inför en statlig examen, som är ett krav för olika yrkesbanor. Särskilt viktig är juristpraktiken, som förbereder blivande examensdeltagare i juridik för den andra juridiska statsexamen. Men även inom andra områden, såsom lärarutbildning eller förvaltning, har praktiktjänstgöringen etablerats som förberedande tjänst. I allt högre grad har praktiktjänstgöringen också blivit en ingångs- och kvalificeringsfas för en akademisk karriär, särskilt vid universitet och forskningsinstitutioner.
Rättsliga grunder för praktiktjänstgöringen
Lagstadgade regleringar
De rättsliga ramarna för praktiktjänstgöringen regleras huvudsakligen i respektive delstats lagar om offentligt anställda samt i särskilda utbildningsförordningar, som till exempel den tyska domarlagen (DRiG) för juristpraktiken. För blivande lärare finns motsvarande bestämmelser i delstaternas lärarutbildningslagar och tillhörande föreskrifter om förberedelsetjänst.
Praktikantens status
Praktikanter har under sin förberedelsetjänst ett offentligrättsligt utbildningsförhållande, vilket beroende på utbildningsområde ofta utformas som ett s.k. ämbetsmannaförhållande på återkallelse. Detta innebär specifika rättigheter och skyldigheter, exempelvis vad gäller tjänsteplikt, tystnadsplikt, bundenhet till instruktioner och disciplinära åtgärder.
Ersättning och socialrätt
Under praktiktjänstgöringen får praktikanter underhållsbidrag eller aspirantlön, vars storlek varierar beroende på delstat, utbildningsområde och civilstånd. Socialförsäkringsrättsligt omfattas praktikanter regelbundet av särskilda regler gällande sjukförsäkring, pension, arbetslöshet och olycksfallsförsäkring.
Praktiktjänstgöringen som kvalifikationsfas för akademisk verksamhet
Akademiska fokusområden under praktiktjänstgöringen
Under praktiktjänstgöringen är det möjligt att genomföra vissa delmoment inom det akademiska området, såsom vid ett universitet eller en forskningsenhet. Särskilt kan valmomentet användas för att utföra akademiska uppgifter, skaffa erfarenhet av vetenskapligt arbete och knyta kontakter med akademiska institutioner.
Betydelsen av valmomentet för akademisk karriär
Valmomentet ger praktikanter möjlighet att tidigt inte bara bekanta sig med akademiska frågeställningar, utan även aktivt utforma dessa. Till det hör till exempel:
- Sökning och författande av vetenskapliga publikationer,
- Medverkan vid undervisningstillfällen,
- Stöd vid ansökningar om externa forskningsmedel,
- Deltagande i vetenskapliga projekt.
Särskilt kontakten med professorer eller vetenskapliga medarbetare kan underlätta tillträde till doktorandprojekt och tjänster som vetenskaplig assistent.
Övergång från praktiktjänstgöring till akademisk karriär
Rättslig ram för övertagande i vetenskapliga uppgifter
Övergången till en akademisk tjänst sker efter avslutad praktiktjänstgöring och i förekommande fall efter avlagd andra statsexamen. Lämpliga tjänster inom offentlig sektor tillsätts ofta enligt Wissenschaftszeitvertragsgesetz (WissZeitVG). Vetenskapliga medarbetare anställs vanligtvis tidsbegränsat enligt kollektivavtalet för de offentliga universiteten (TV-L).
Behörighetskrav för doktorandstudier
Den avslutade praktiktjänstgöringen, särskilt inom juridiken, är oftast inte ett formellt krav för doktorandstudier, men kan dock starkt påverka den fackliga kvalifikationen och urvalet av sökande. Ofta beaktas den praktiska och metodiska kompetens som förvärvats under praktiktjänstgöringen vid tilldelning av doktorandplatser. Inom fackspecifika områden, som lärarutbildningen, fastställs ytterligare antagningskrav i universitetens respektive doktorandregler.
Yrkesrättsliga konsekvenser
Den framgångsrika avslutningen av praktiktjänstgöringen öppnar för sökande som vill satsa på en akademisk karriär, förutom möjligheten till doktorandstudier, även till att arbeta som vetenskaplig assistent eller i administrativa funktioner vid universitet och forskningsinstitutioner. I vissa områden, exempelvis för att bli universitetslärare, krävs avslutad praktiktjänstgöring eller andra statsexamen för vidare kvalificeringssteg (såsom habilitering).
Förenlighet mellan praktiktjänstgöring och akademisk vidareutbildning
Praktikanter får i princip vidareutbilda sig akademiskt utanför sina tjänsteplikter eller delta i akademiska vidareutbildningsprogram, så länge de tjänstliga skyldigheterna inte påverkas. En bisyssla inom vetenskapen kräver eventuellt förhandsgodkännande från det utbildande organet. Det är även rättsligt tillåtet att parallellt arbeta med en doktorsavhandling under utbildningstiden, så länge det inte uppstår en konflikt med skyldigheterna från praktiktjänstgöringen.
Slutsats
Praktiktjänstgöringen är inte bara en integrerad del av yrkesutbildningen inom olika rättsområden, utan öppnar även möjligheter för inträde i akademisk verksamhet. De rättsliga ramarna gör det möjligt att redan under praktiken lägga grunden för en akademisk karriär, förvärva nödvändiga kvalifikationer och tidigt knyta kontakter till forskningsinstitutioner. Den lagstadgade strukturen för praktiktjänstgöringen utgör därmed en lämplig språngbräda för akademiska karriärer, vars potential får allt större betydelse för den högskolemässiga och vetenskapliga karriärsutvecklingen.
Vanliga frågor
Kan praktiktjänstgöringen juridiskt betraktas som en anställning inom akademin?
Praktiktjänstgöringen är ur juridisk synvinkel en förberedelsetjänst som organiseras och genomförs av den offentliga sektorn och förbereder för den andra juridiska statsexamen. Vanligen utförs praktiken vid domstolar, åklagarmyndigheter, förvaltning eller privat sektor och utgör arbetsrättsligt ett offentligrättsligt utbildningsförhållande. En praktikant är därmed inte en anställd enligt arbetsrätt, utan omfattas av särskilda tjänsteregler och bestämmelser, inklusive tjänsteplikt och fast underhållsbidrag. Det sker ingen uttrycklig klassificering som akademisk anställning; dock kan val av stationer vid universitet eller forskningsinstitutioner möjliggöra arbete inom detta område. Detta medför dock ingen rättsligt bindande status för erkännande som vetenskaplig anställning i tjänste- eller statstjänstemannarättslig mening.
Vilka juridiska förutsättningar måste vara uppfyllda för en akademisk station under praktiktjänstgöringen?
För att fullgöra en akademisk station under juridisk praktiktjänstgöring måste respektive delstats utbildningsförordning konsulteras, då delstaterna fastlägger i vilken utsträckning stationer vid universitet eller vetenskapliga institutioner är möjliga. Vanligtvis krävs att institutionen, exempelvis en institution vid universitet, är beredd att ta emot praktikanten och kan garantera utbildningskraven, särskilt avseende utbildningsinnehåll och omfattning. Formellt betraktas denna station som en s.k. val- eller advokatstation och kräver godkännande av behörig utbildningsmyndighet (t.ex. Justitieprovningsamt). Utbildningsinnehållet ska visa tillräcklig koppling till juridisk praxis, forskning och undervisning och/eller fördjupning av särskilda kunskaper.
Ger en utbildningsperiod förlagd vid en institution under praktiktjänstgöringen fördelar ur tjänsterättslig synvinkel för en senare akademisk karriär?
Ur juridiskt perspektiv har en genomförd station i akademisk miljö under praktiktjänstgöringen ingen omedelbar tjänsterättslig effekt, eftersom den inte ger tillträde till en tjänstemannakarriär och inte heller är ett formellt krav för framtida vetenskapliga medarbetartjänster eller professurer. Däremot kan dokumenterad erfarenhet från arbete vid universitet eller forskningsinstitution betraktas som relevant enligt högskolelagen, särskilt när det gäller kvalifikationsbevis som måste presenteras vid tillsättningsförfaranden (§ 44 HRG, delstatliga högskolelagar). Dessutom kan bevisad medverkan i undervisning, publikationer eller forskningsprojekt tolkas som meriterande för den akademiska lämpligheten.
I vilken utsträckning möjliggör praktiktjänstgöringen juridiskt tillgång till externa medel för forskningsprojekt?
Under juridisk praktiktjänstgöring finns inte något anställningsförhållande som ger självständig tillgång till externa projektmedel, då praktikanter inte är ordinarie vetenskapliga medarbetare. Formellt kan ansökningar om externa medel i regel bara göras av docenter, professorer eller anställda vetenskapliga medarbetare. Praktikanter kan dock som del av en akademisk station delta i projekt finansierade med externa medel, om den ansvarige universitetsläraren explicit involverar dem i projektet. Egna ansökningsrättigheter eller möjligheten att vara projektledare finns i regel inte och är uteslutna enligt praktikantens rättsliga status.
Vilka juridiska aspekter gäller avseende tystnadsplikt och upphovsrätt inom ramen för vetenskapliga aktiviteter under praktiktjänstgöringen?
Praktikanter omfattas i grunden av tystnadsplikt enligt § 37 st. 1 DRiG samt tillämpliga delstatsbestämmelser, vilka gäller för både tjänsterelaterad och konfidentiell information under deras tjänstgöring. Detta inkluderar vetenskapliga aktiviteter, särskilt om arbetet berör eller involverar känsliga forskningsdata, utlåtanden eller opublicerade manuskript. När det gäller upphovsrätt tillfaller självständiga vetenskapliga bidrag av praktikanten upphovsmannens rätt, såvida han eller hon agerar som ensam författare. Vid gemensamt arbete eller under handledning rekommenderas skriftliga avtal (t.ex. om medförfattarskap) och i tveksamma fall bör detta klargöras med handledande forskare och utbildningsställe för att undvika framtida tvister.
Finns det juridiska begränsningar vid publicering av vetenskapliga arbeten under praktiktjänstgöringen?
Juridiska begränsningar av publicering av vetenskapliga arbeten under praktiktjänstgöringen uppstår i första hand genom tystnadsplikt och eventuella föreskrifter från den institution där praktikanten är verksam. Innan en publikation sker måste det kontrolleras om affärs- eller tjänstehemligheter, tredje parts personliga rättigheter eller särskilda regler från universitetet påverkas. Utbildningsförordningar föreskriver vanligen inget uttryckligt förbud mot publicering, men bisysslor, även vetenskapliga, kan vara anmälningspliktiga och kräva godkännande från utbildningsmyndigheten. Publikationer som framkommer inom ramen för tjänsteuppgifter ska dessutom samordnas med handledaren.
Vilka juridiska risker finns vid samtidigt åtagande av undervisningsuppdrag under praktiktjänstgöringen?
Att ta på sig undervisningsuppdrag under praktiktjänstgöringen kan innebära såväl tjänsterättsliga som disciplinära risker. Enligt respektive delstats tjänstemannalag och utbildningsförordningar får praktikanter endast ta på sig bisysslor, däribland undervisningsuppdrag, efter tillstånd från utbildningsmyndigheten. Om ett undervisningsuppdrag tas utan föregående godkännande kan detta betraktas som brott mot tjänsteplikten och få disciplinära följder. Det måste dessutom kontrolleras att bisysslan inte påverkar praktiktjänstgöringens tidsmässiga krav och inte leder till intressekonflikter. Ersättningen för ett undervisningsuppdrag är i regel anmälningspliktig och kan påverka storleken på underhållsbidraget.