Referendariat och vård av anhöriga: Rättsliga ramar
Referendariatet utgör en viktig del av utbildningen för lärare eller jurister i Tyskland. Samtidigt står många referendarier inför utmaningen att ta hand om närstående som behöver vård. Denna livssituation väcker många rättsliga frågor, eftersom referendariatet, särskilt inom offentlig tjänst, omfattas av särskilda bestämmelser. Följande artikel belyser utförligt de lagliga och förvaltningsrättsliga ramarna för att förena referendariatet med vård av anhöriga.
Rättsliga grunder för referendariatet
Begrepp och utformning
Referendariatet avser den praktiska förberedelsetjänsten efter avslutad akademisk utbildning, särskilt för blivande lärare (lärarreferendariat) samt för dem som avlagt första juridiska statsexamen. Rättslig grund utgörs av respektive delstats lagar och förordningar, exempelvis juristutbildningslagarna i förbundsländerna eller lärarutbildningslagarna.
Status för referendarier
Referendarier har ett offentligrättsligt utbildningsförhållande. Ofta är de anställda som tjänstemän på prov, i sällsynta fall som arbetstagare inom offentlig sektor. Detta påverkar i hög grad deras rättigheter och skyldigheter i samband med privata livsomständigheter, såsom vård av anhöriga.
Rättslig definition av anhörigvård
Definition ”vård av anhöriga”
Med ’vård av anhöriga’ avses stöd, omvårdnad och skötsel av närstående familjemedlemmar i behov av hjälp. Begreppet är främst reglerat i den sociala lagboken (SGB XI), som även omfattar hembaserad vård.
Begreppet ’nära anhöriga’
Vårdtidslagen (PflegeZG) och lagen om familjevårdstid (FPfZG) definierar ’nära anhöriga’ brett. Dit räknas särskilt föräldrar, barn, makar och livspartner, svärföräldrar samt barnbarn (§ 7 Abs. 3 PflegeZG).
Förenlighet mellan referendariat och familjevård – lagstadgade regler
Rätt till ledighet enligt vårdtidslagen
Vårdtidslagen ger anställda i princip möjlighet att ta ledigt från arbetet för att vårda nära anhöriga. Huvudpunkterna är:
- Kortvarig arbetsfrånvaro: Upp till tio dagars ledighet vid akut vårdbehov (§ 2 PflegeZG).
- Långvarig vårdtid: Upp till sex månaders hel- eller deltidledighet enligt § 3 PflegeZG.
För referendarier med tjänstemannastatus gäller reglerna analogt, såvida inga särskilda speciallagar finns. Många förbundsländer har infört särskilda tjänstemannabestämmelser som möjliggör ledighet och deltid för vårdändamål.
Krav på ansökan
Ledighet enligt vårdlagarna ska ansökas skriftligen i god tid till arbetsgivaren eller utbildningsledaren. Ofta krävs ett intyg om den anhöriges vårdbehov.
Löne- och ersättningsbetalning
Under den tio dagar långa ledigheten vid akut vårdfall föreskriver PflegeZG fortsatt löneutbetalning till arbetstagare. Referendarier i offentligrättsligt utbildningsförhållande får normalt fortsatt sin aspirantlön, förutsatt att inga andra tjänstemannaregler gäller.
Familjevårdstidslagen och deltidsmodeller
Familjevårdstidslagen ger dessutom möjlighet till långvarig deltidsarbete (minst 15 timmar per vecka) under en period av upp till 24 månader (§ 2 FPfZG). Aspirant kan ansöka om deltid enligt gällande tjänstemannaregler eller personalrättsliga bestämmelser.
Effekter på referendariatet
Vid arbetstidsförkortning förlängs referendariatet i motsvarande grad. Den exakta utformningen (t.ex. längd, omfattning och villkor för deltid) regleras av den aktuella förbundsstatens bestämmelser samt de individuella reglerna på utbildningsplatsen.
Vårdstödsersättning som löneersättning
Vid kortvarig frånvaro från arbetet har anställda rätt till vårdstödsersättning (§ 44a SGB XI). För referendarier måste det prövas om en motsvarande ersättning – liknande löneersättning – kan beviljas av arbetsgivaren eller utbildningsplatsen. Rätt till ersättning kan följa av delstatliga specialregler.
Särskilda regler för tjänstemän på prov
Ledighet och deltid av familjeskäl
I många förbundsländer har tjänstemän på prov rätt till ledighet eller deltidsanställning av familjeskäl, inklusive anhörigvård (t.ex. § 75 LBG NRW). Möjligheterna omfattar:
- Full ledighet: Upp till flera månader vid vårdbehov för nära anhörig.
- Deltid under utbildning: Minskning av utbildningstiden med proportionerlig förlängning av referendariatet.
- Avbrott eller upprepning: I undantagsfall kan avbrott i utbildning eller återtagning av uteblivna delar ansökas.
Effekter på lön och bidrag
Vid full ledighet upphör normalt rätten till aspirantlön. Rätt till bidrag kan dock kvarstå förutsatt att man inte helt avslutar tjänsteförhållandet.
Växelverkan med (arbets-)avtalsbestämmelser
Inte alla referendarier är tjänstemän. Om ett anställningsförhållande föreligger gäller bestämmelserna i PflegeZG, FPfZG och övrig arbetsrätt fullt ut. Viktigt är den rättsliga utformningen av anställningen, särskilt beträffande uppsägningsskydd och rätt till återgång efter vårdtid.
Rättsliga konsekvenser och praktiska råd
Betyg och utbildningsframsteg
Vid längre avbrott i referendariatet kan det uppstå förseningar av examensen. Myndigheter och provnämnder är skyldiga att ta hänsyn till förenligheten mellan familjevård och utbildning. Nackdelar i betyg eller bedömning av praktiska insatser ska som regel undvikas.
Uppsägning och skydd mot diskriminering
Vårdtidslagen och familjevårdstidslagen innehåller särskilda skyddsregler. Under vårdtid eller familjevårdstid är ordinarie uppsägning i princip ogiltig (§ 5 PflegeZG, § 9 FPfZG).
Dataskydd och sekretess
Ansökan om ledighet eller deltid på grund av anhörigvård omfattas av dataskyddskrav. Information om vårdbehov och hälsotillstånd hos anhöriga får enbart behandlas för att uppfylla lagstadgad ledighet.
Rättspraxis och administrativa anvisningar
Domstolar och myndigheter har i flera fall slagit fast att referendariatet måste utformas så familjevänligt som möjligt, om legitima vårdbehov finns. Den exakta utformningen varierar dock beroende på rättsområde, förbundsland och arbetsgivare.
Slutsats
De rättsliga ramarna för att förena referendariat och vård av anhörig är omfattande och komplexa. Både vårdtidslagen och familjevårdstidslagen definierar viktiga standarder, men tjänstemän på prov och referendarier med anställningsavtal måste dessutom följa särskilda delstatliga och tjänsterättsliga bestämmelser. En tidig ansökan, noggrann dokumentation och kännedom om egna rättigheter möjliggör bättre förenlighet mellan utbildning och familjeansvar.
Vanliga frågor
Kan en referendarie under den juridiska förberedelsetjänsten ansöka om ledighet för vård av nära anhörig?
Referendarier har enligt delstatliga bestämmelser, vilka ofta bygger på den federala lagen, i princip rätt att ansöka om ledighet från förberedelsetjänsten av familjeskäl som vård av nära anhörig. Särskilt gäller här vårdtidslagen (PflegeZG) och familjevårdstidslagen (FPfZG). Reglerna varierar mellan förbundsländerna, eftersom utformningen av den juridiska förberedelsetjänsten är en delstatsfråga. Ofta beviljas dock obetald ledighet för vårdens längd, upp till sex månader. Ansökan måste vanligtvis lämnas in i tid till berörd referendariatsadministration med motsvarande intyg (läkarutlåtande, beslut om vårdbehov, bevis på släktskap). Under ledigheten finns ingen rätt till underhållsbidrag. Det är också viktigt att observera att referendariatet förlängs med ledighetstiden och att alla utbildningsdelar måste slutföras efteråt. Rätt till ledighet finns enbart inom lagens ram och detaljerna anges i respektive delstatslag och administrativa anvisningar.
Vilka rättigheter har en referendarie gällande deltid i samband med anhörigvård?
I de flesta förbundsländer har juridiska referendarier efter godkänd ansökan möjlighet att fullgöra den juridiska förberedelsetjänsten på deltid, om ett giltigt skäl som vård av nära anhörig föreligger. De relevanta bestämmelserna utgår ofta från § 2 Abs. 3 JAG i respektive land och det federala jämställdhetslagen. Deltid kan antingen innebära minskad veckoarbetstid eller förlängd utbildningstid. Under deltid kan underhållsbidraget minskas motsvarande. Ett bevis på faktisk vårdbehov och egen åtagande för vården krävs. Den exakta handläggningen och omfattningen framgår av justitieförvaltningens riktlinjer. Rätt till deltid finns inte utan undantag, utan förbehåll för verksamhetens behov; ett nekat beslut måste dock motiveras objektivt.
Måste referendariatet upprepas helt efter vårduttag eller fortsätter utbildningen?
Referendariatet behöver vid beviljad vårduttag (ledighet eller deltid) i regel inte upprepas i sin helhet. Tiden under beviljad ledighet eller deltid räknas inte som utbildningstid, vilket innebär att förberedelsetjänsten förlängs motsvarande. De avbrutna utbildningsdelarna måste slutföras efter återkomst i tjänst för att uppfylla den förskrivna totala längden och samtlig stationstider. Detta är särskilt viktigt för att få skriva den andra statsexamen, där genomgång av alla stationer krävs. I vissa fall erbjuder justitieförvaltningen flexibla möjligheter att ta igen eller särskilda regler för hur stationerna kan planeras.
Föreligger rätt till underhållsbidrag under ledighet för vård?
Under en beviljad hel ledighet för vård av anhörig finns i princip ingen rätt till underhållsbidrag. Utbetalningen avbryts under ledigheten. Endast vid deltidslösning kan – beroende på individuellt arbetad tid – ett proportionerligt underhållsbidrag utbetalas. Detta styrs främst av vilken deltidsmodell och de faktiska arbetstider som används i förbundslandet. Det rekommenderas att diskutera eventuella ekonomiska konsekvenser med ansvarig utbildningsmyndighet före ansökan om ledighet eller deltid, eftersom andra sociala förmåner som föräldrapenningPlus, vårdstödsersättning eller stöd enligt SGB XI kan behöva sökas separat.
Hur påverkar en vårdtid tidsfristerna för den andra statsexamen?
En beviljad vårdtid (ledighet eller deltidsförordnande) avbryter generellt de frister som gäller för andra juridiska statsexamen, både vad gäller ordinarie utbildningstid och eventuella maxgränser. Ledighetstiden räknas inte mot den ordinarie längden för förberedelsetjänsten eller mot anmälningstiden till andra examen. Efter återkomst i den juridiska förberedelsetjänsten fortsätter referendarien sin utbildning i aktuell eller nästa station. Den som redan godkänts för prov, men är förhindrad på grund av vård, kan med styrkt orsak anmäla förhinder och genomföra provet vid ett senare tillfälle utan att det räknas som misslyckande. Detaljer regleras av provnämnden i respektive förbundsland.
Vilka rättsliga bevis måste lämnas för att få ledighet för vård?
Vid ansökan om ledighet för vård från referendarier krävs rättsligt bindande bevis. Detta innefattar typiskt ett läkarintyg om den anhöriges vårdbehov, ett intyg om vårdgrad (minst vårdgrad 1), ett aktuellt bevis på familjerelation (t.ex. födelse-/vigselbevis), en formell skriftlig förklaring från referendarien om faktisk genomförd vård och vid behov även dokument om tidsomfattningen för vården. Beroende på förbundsland kan dessutom särskilda ansökningsformulär eller ytterligare intyg behövas. Den aktuella justitieförvaltningen kontrollerar noggrant ansökningshandlingarna och fattar beslut efter eget ansvar.
Kan referendarier under vårdtiden fortsätta delta i utbildning eller ha rätt till fortbildning?
Under en fullständig ledighet finns i regel ingen rätt till handledd utbildning eller deltagande i utbildnings- och fortbildningserbjudanden, eftersom referendariatet officiellt är vilande. Endast vid en deltidslösning kan – anpassat utifrån individuella möjligheter – deltagande i utbildningserbjudanden förekomma. Många justitieförvaltningar erbjuder flexibla modeller som ger möjlighet att delta i enstaka arbetsgrupper eller online-fortbildning, förutsatt att detta täcks av deltidsmodellen. Beslutet om delaktighet i sådana aktiviteter fattas av ansvarig utbildningsplats med hänsyn till verksamhetsmässiga och personliga skäl. Det rekommenderas att i förväg göra individuella överenskommelser med utbildare och förvaltning.