Begrepp och allmänna rättsliga grunder för deltidstjänstgöring som referendarie
Das Referendariat på deltid avser möjligheten att genomföra den klassiska förberedelsetjänsten, särskilt inom juridiska och pedagogiska yrkesutbildningar, i en reducerad tidsform. Detta står i motsats till referendariat på heltid och syftar i första hand till att beakta individuella livsomständigheter som föräldraskap, vård av anhöriga eller hälsomässiga begränsningar.
Historisk utveckling
Etableringen av referendariat på deltid härrör från de växande kraven på flexibilitet inom yrkesutbildningar. Inledningsvis fanns modellen främst inom skolväsendet, men i början av 2000-talet introducerades den också alltmer inom förberedelsetjänsten för juridiska yrken. Särskilt samhälleliga krav på förenlighet mellan familj och yrke utgjorde en avgörande orsak till de relevanta lagändringarna.
Lagstadgade regleringar och rättskällor
Förbund och delstater – olika bestämmelser
Den rättsliga utformningen av ett deltidsreferendariat regleras i Tyskland av de enskilda förbundsländernas bestämmelser och tillämpliga förvaltningsföreskrifter eller tjänsteordningar.
1. Juridisk förberedelsetjänst (juridiskt referendariat)
De viktigaste reglerna återfinns dels i den tyska domarlagen (DRiG), §§ 5 ff., som federalt anger ramen för utbildningen till fullvärdig jurist. Dessutom finns delstatsspecifika förvaltningsföreskrifter och utbildningsförordningar som närmare reglerar deltidsmodellen, såsom de juridiska utbildnings- och examensförordningarna (JAPO) i respektive delstat.
2. Lärarreferendariat
Inom skolväsendet regleras möjligheterna till deltidsreferendariat av respektive lärarutbildningslagar och kompletterande förordningar i delstaterna. Här spelar särskilt Tjänstemannastatuslagen (BeamtStG), den federala tjänstemannalagen (BBG) samt relevanta förordningar (t.ex. lärarutbildningsförordningar) en central roll.
Förutsättningar för godkännande av deltidsreferendariat
Godkännande kräver i regel en skriftlig ansökan. Godtagbara skäl är huvudsakligen:
- Omsorg om minderåriga barn
- Vård av närstående anhöriga
- Egna hälsomässiga begränsningar
Ansökningarna prövas av de ansvariga utbildnings- eller tjänsteställena, vanligen med beaktande av likabehandlingsprincipen och föreskrifterna i den allmänna likabehandlingslagen (AGG).
Utformning och genomförande av deltidsreferendariat
Minskning av tjänstgöringsgrad
I de flesta förbundsländer sker en minskning av ordinarie arbetstid med en tredjedel upp till hälften; därmed förlängs den totala referendariatsperioden. Till exempel utökas ett 24 månader långt referendariat till upp till 48 månader vid en deltid på 50%.
Utbildningsinnehåll och examenskrav
De innehållsliga kraven, särskilt det föreskrivna utbildningsstoffet samt examenskraven, motsvarar dem för den förberedelsetjänst som ges på heltid. Utbildarna är skyldiga att tillåta deltidsreferendarier till de ordinarie proven och prestationskontrollerna, om det inte föreligger tungt vägande hinder.
Tjänstebaserade skyldigheter
Även på deltid är referendarier skyldiga att delta i arbetsgrupper, lektionsbesök, utbildningsstationer och skriftliga prov. Anpassningar till den individuella arbetstiden måste samordnas med respektive utbildningsinstitution.
Rättsliga konsekvenser och effekter
Effekter på lön, ersättningar och socialförsäkring
Lönen bestäms vanligtvis proportionellt till anställningsgrad. Socialförsäkringsrättsligt räknas deltidsanställda som obligatoriskt försäkrade; avgiftsberäkningen sker också proportionellt. För blivande tjänstemän på prov som regelbundet fullgör sitt referendariat, uppstår inga nackdelar med tanke på den framtida statliga anställningen, förutsatt att de uppfyller utbildnings- och examenskraven.
Skyddsmekanismer och rättigheter
Deltidsreferendarier åtnjuter samma rättigheter och skyldigheter som referendarier på heltid. Diskrimineringsförbud och regler om likabehandling säkerställer lika möjligheter vid prov, utbildningstillgång och karriärvägar. Negativ särbehandling på grund av deltidsanställning är otillåten och kan bli föremål för rättslig prövning.
Rättspraxis och förvaltningspraxis
Domstolsavgöranden
Fackdomstolarna (särskilt förvaltnings- och arbetsdomstolar) har i olika domar erkänt rätten till deltidsreferendariat om ett berättigat intresse finns. Domstolarna betonar regelbundet att lika möjligheter och fri yrkesutövning (art. 12 i grundlagen) ska beaktas.
Praktisk tillämpning i förbundsländerna
Den praktiska tillämpningen varierar mellan länder. Vissa förbundsländer erbjuder strukturerade riktlinjer för deltidsmodeller, andra reglerar detta från fall till fall. Fortbildningsmöjligheter, stödtjänster och tillgång till rådgivningsställen är olika reglerade i hela landet.
Aktuella utvecklingar och framtidsutsikter
I takt med en fortsatt flexibilisering av arbetslivet och ökade satsningar på bättre balans mellan arbete och privatliv får atypiska utbildningsmodeller allt större betydelse. Delstatsregeringarna utvärderar löpande möjligheter till anpassning och utvidgning för att ytterligare stärka den offentliga sektorns och utbildningsyrkenas attraktionskraft.
Sammanfattning
Deltidsreferendariatet erbjuder en rättsligt tryggad möjlighet att genomföra förberedelsetjänst med hänsyn till individuella livssituationer. Den rättsliga grunden fördelar sig mellan olika normer på förbunds- och delstatsnivå och kräver regelbundet en motiverad ansökan. Antalet deltidsreferendarier ökar stadigt eftersom modellen blir allt mer accepterad i praktiken. Trots variationer i delstatsspecifika regler är likställandet av alla referendarier en grundläggande rättsprincip.
Vanliga frågor
Under vilka lagliga förutsättningar är ett referendariat på deltid möjligt?
Ett deltidsreferendariat är som regel bundet till respektive delstatsrättsliga bestämmelser eftersom tjänstemannarätt och de rättsliga ramarna för förberedelsetjänsten (referendariat) är specifika för varje förbundsland. Den centrala rättsgrunden utgörs vanligtvis av respektive delstatlig tjänstemannalag och kompletterande förvaltningsföreskrifter för förberedelsetjänsten. I de flesta delstater måste godtagbara skäl kunna visas, såsom omsorg om barn under 18 år, vård av anhöriga eller allvarliga hälsomässiga begränsningar. Godkännande ges efter ansökan och förutsätter ofta att relevanta bevis (t.ex. födelseattest, läkarintyg, officiellt vårdintyg) lämnas in. Ansökan ska ges in till den behöriga utbildningsmyndigheten eller respektive provningsnämnd och prövas från fall till fall; laglig rättighet föreligger endast om det finns särskilt nämnda lagstadgade grunder.
Hur påverkar deltid den totala längden på förberedelsetjänsten?
Enligt de rättsliga föreskrifterna förlängs referendariatets längd vid deltid proportionellt i förhållande till arbetstidsminskningen. Vanligtvis beviljas deltid med omfattning av 50% upp till 75% av den ordinarie utbildningstiden. Vid minskning till 50% förlängs till exempel den ordinarie varaktigheten från 24 månader till 48 månader. Den exakta förlängningen definieras genom gällande utbildningsförordningar och administrativa anvisningar i respektive förbundsland. Att inte beakta den proportionella förlängningen kan annars leda till felaktig tillgodoräkning och problem vid tillträde till andra delen av examen.
Finns det juridiska skillnader mellan förbundsländerna vad gäller deltidsreferendariat?
Det finns betydande rättsliga skillnader mellan de enskilda förbundsländerna vad gäller utformningen av deltidsreferendariat. Dessa skillnader gäller ansökningsförfaranden, godkända skäl för deltidsanställning, arbetstidsomfattningen som beviljas samt bestämmelser om minsta och högsta varaktighet på förberedelsetjänsten. Vissa länder, såsom Nordrhen-Vestfalen eller Berlin, möjliggör ansökan om deltidsreferendariat relativt generöst och med färre beviskrav, medan andra har strängare krav och medger deltid endast i vissa undantagsfall. Andra skillnader gäller tidsbegränsning av deltidsansökan samt möjligheter att återgå tidigare till heltid.
Vilka konsekvenser har deltidsreferendariat för tjänstemannastatus och lön?
Rättsligt förblir tjänstemannastatusen på prövotid inom ramen för förberedelsetjänsten oförändrad även vid deltid. Däremot sker en proportionell minskning av ersättningen enligt relevanta löneförordningar för tjänstemän på prövotid, där lönenivån anpassas efter sysselsättningsgraden. Eventuella tillägg, som familjetillägg, reduceras motsvarande sysselsättningsgraden. Särskilt beträffande tjänstemannabidrag och pensionsrättigheter kan det finnas delstatliga särskilda effekter som visar sig i reducerad rätt till förmåner.
Hur påverkar deltid semester, moderskapsskydd och andra tjänstemannarättsliga anspråk?
Rätt till semester, moderskapsskyddsperioder och andra lagstadgade rättigheter (till exempel särskild ledighet eller rätt till föräldraledighet) beräknas inom deltidsreferendariat enligt bestämmelserna i förbunds- eller delstatstjänstemannalagen och respektive tillämpningsföreskrifter. Semestern reduceras som regel tidsmässigt i förhållande till anställningsgraden, medan moderskapsskydd och föräldraledighet däremot förblir oförändrade, eftersom skyddsperioderna enligt moderskapsskyddslagen (MuSchG) och föräldrapennings- och föräldraledighetslagen (BEEG) gäller oavsett anställningsgrad. Exempelvis kan ledigheten vid moderskap beviljas fullt ut oberoende av deltidsgraden.
Kan deltidsreferendariatet omvandlas i förtid till heltidsanställning, och vilka juridiska bestämmelser gäller i så fall?
Omvandling av ett deltidsreferendariat till en heltidsanställning är i princip juridiskt möjlig, men förutsätter också en formell ansökan till den behöriga utbildningsmyndigheten. De rättsliga grunderna återfinns i relevanta lagbestämmelser i förberedelsetjänst- och karriärförordningarna. I regel måste det ursprungliga skälet för deltid ha bortfallit eller ett annat berättigat intresse kunna styrkas. Det kan också vara reglerat i avtal vid vilken tidpunkt före önskat byte denna ansökan måste inges (t.ex. sex veckor innan). Omställningen påverkar den fortsatta gången och återstående varaktigheten av referendariatet enligt den nya sysselsättningsgraden. Retroaktiv omvandling är generellt utesluten.
Kan nackdelar vid prövning eller vid övergång till livstidsanställning som tjänsteman uppstå?
Deltidsreferendarier får juridiskt inte missgynnas i prövningsprocessen jämfört med heltidsreferendarier. Provets innehåll, krav och bedömningskriterier är enhetliga i hela landet och måste uppfylla samma standarder. Vid övergång till fast tjänst som tjänsteman får inga nackdelar uppstå till följd av deltidsreferendariatet, men samtliga i landstjänstemannalagen och karriärförordningen angivna villkor, såsom fullgörande av alla utbildningsstationer och godkänt provresultat, måste vara helt uppfyllda. Endast vad gäller tjänstepension kan längre utbildningstid påverka, eftersom kvalificeringsperioder räknas för pensionsgrundande tjänstgöring och framtida försörjningsanspråk.
Dessa upplysningar ersätter inte en utförlig konsultation genom den ansvariga utbildningsmyndigheten eller respektive provnämnd, eftersom de konkreta delstatliga bestämmelserna alltid måste beaktas.