Definition och innebörd av det tillgängliga referendariatet
Det tillgängliga referendariatet beskriver den lagstadgade och praktiskt genomförda säkerställningen av likvärdiga utbildningsvillkor för personer med funktionsnedsättning under den juridiska förberedelsetjänsten (referendariat) i Tyskland. Det innebär anpassning av alla relevanta områden av referendariatet, inklusive arbetsvillkor, provförfaranden, byggnadstekniska utformningar och digitala erbjudanden, efter de enskilda behoven hos personer med fysiska, psykiska eller kognitiva begränsningar. Målet är att säkerställa diskrimineringsfri tillgång till juridisk utbildning och till det andra statliga juridiska provet.
Lagstadgad ram
Relevanta rättskällor
Det tillgängliga referendariatet är i tysk rätt säkrat genom en rad bestämmelser, särskilt genom:
- Allmän lag om likabehandling (AGG)
- Nionde sociallagboken (SGB IX), särskilt §§ 164 ff. SGB IX
- Lagen om likabehandling av personer med funktionsnedsättning (BGG)
- Delstatliga lagar i de respektive förbundsländerna, särskilt utbildnings- och examensförordningar
- Artikel 3 i Grundlagen (GG) (”Ingen får missgynnas på grund av sin funktionsnedsättning.”)
Skyldighet att säkerställa tillgänglighet
Skyldigheten att säkerställa tillgänglighet under referendariatet härleds särskilt från sociallagboken IX, BGG och förbudet mot diskriminering i grundlagen. Offentliga arbetsgivare är skyldiga att garantera delaktighet för personer med funktionsnedsättning när de utformar arbetsprocesser och utbildningsvillkor.
Tillämpningsområden för tillgänglighet under referendariatet
Byggnadsteknisk tillgänglighet
Rättssalar, domstolsbyggnader, utbildningsanläggningar och andra relevanta platser måste enligt DIN-standarder vara utformade så att personer med rörelsehinder kan använda dem utan hjälp. Detta inkluderar rullstolsanpassade ingångar, tillgängliga toaletter samt ledstråk för personer med synnedsättning.
Teknisk tillgänglighet
Digitala erbjudanden, som e-lärandeplattformar eller informationsportaler, omfattas av skyldigheten att implementera tillgänglighet enligt förordningen om tillgänglig informationsteknik (BITV 2.0). Dokument och provmaterial ska vid behov tillhandahållas i alternativa format (t.ex. punktskrift, storstil, tillgängliga PDF-filer).
Behovsbaserade utbildnings- och exam.villkor
Referendarer med funktionsnedsättning har rätt att ansöka om kompensatoriska åtgärder (§ 9 stycke 2 DRiG, motsvarande bestämmelser i delstatlig rätt). Kompensatoriska åtgärder inkluderar anpassningar såsom:
- Förlängd bearbetningstid vid arbetsgrupper, skriftliga prov eller muntliga examinationer
- Stöd genom teckenspråkstolk eller assistent
- Tillåtelse att använda specifika tekniska hjälpmedel
Beviljande av kompensatoriska åtgärder sker efter individuell prövning och är anpassat till den sökandes specifika behov.
Ansökningsförfarande och kompensatorisk åtgärd
Ansökan
Ansökan om kompensatorisk åtgärd eller tillgänglig utformning ska normalt lämnas in skriftligt till den ansvariga utbildningsmyndigheten eller respektive justitieexamenmyndighet. Till ansökan ska bifogas bevis på typen och omfattningen av funktionsnedsättningen, exempelvis läkarintyg eller intyg om grav funktionsnedsättning.
Myndighetsförfarande och skälighetsbedömning
Myndigheten utreder ärendet individuellt och beslutar efter lämpligt övervägande om och i vilken omfattning kompensationsåtgärder ska beviljas. Kravet är på en lämplig och nödvändig kompensation som säkerställer likvärdiga möjligheter och upprätthåller kravet på prövningsrättvisa, utan att äventyra prövningsmålet.
Bereddhet till individuell anpassning och en tillgänglig kommunikation i ansökningsprocessen är obligatoriska delar.
Rättsskyddsmöjligheter
Om en ansökan om kompensatorisk åtgärd avslås, finns möjligheter till rättsliga medel (t.ex. överklagande, talan vid förvaltningsdomstol). Den rättsliga prövningen omfattar lagligheten av myndighetens skälighetsprövning och förenligheten med diskrimineringsförbudet och deltaganderättigheter.
Särskildheter beroende på typ av funktionsnedsättning
Fysiska funktionsnedsättningar
Vid fysiska begränsningar ligger fokuset särskilt på fysisk tillgänglighet, förlängd svarstid och tekniska hjälpmedel.
Sensoriska funktionsnedsättningar
Personer med syn- eller hörselnedsättning behöver ofta anpassat provmaterial, stödjande teknik (skärmläsare, hörselhjälp) och eventuellt hjälp av tolkar.
Psykiska och kognitiva funktionsnedsättningar
Här ligger tyngdpunkten på individuella tidsoanpassningar, tillbakadragsmöjligheter och vid behov särskilt stöd.
Rättsliga gränser och grunder för prövning
Tillgänglig utformning och kompensatoriska åtgärder får inte innebära att själva målet för utbildningen eller examinationen ändras eller sänks. Detta säkerställer att kraven för examination är enhetliga, men att tillträdesvillkoren för personer med funktionsnedsättning utformas likvärdigt. Utformningen av tillgängligheten sker alltid individuellt med avvägning av berörda intressen och proportionalitet.
Slutsats
Det tillgängliga referendariatet är en central del av likvärdig delaktighet i den juridiska förberedelsetjänsten i Tyskland. De rättsliga kraven ålägger statliga utbildnings- och examensinstitutioner att säkerställa omfattande tillgänglighet och att bevilja individuella kompensatoriska åtgärder. I centrum står säkerställandet av lika möjligheter och upprätthållande av en enhetlig kvalitetsstandard i juridisk utbildning och prövning.
Litteraturhänvisningar och relaterade lagar
- Grundlagen för Förbundsrepubliken Tyskland, artikel 3 stycke 3 andra meningen
- Sociallagbok nio (SGB IX) – Rehabilitering och delaktighet för personer med funktionsnedsättning
- Allmän lag om likabehandling (AGG)
- Lagen om likabehandling av personer med funktionsnedsättning (BGG)
- Förordning om tillgänglig informationsteknik (BITV 2.0)
- Utbildnings- och examensförordningar för förbundsländerna
Denna översikt ger en strukturerad och heltäckande beskrivning av begreppet och dess rättsliga inramning i det tyska rättssystemet.
Vanliga frågor
Vilka juridiska anspråk på kompensatoriska åtgärder finns inom ramen för referendariatet?
Referendarer med funktionsnedsättning eller kroniska sjukdomar har enligt § 3 stycke 3 i grundlagen och tillämpliga bestämmelser i allmänna likabehandlingslagen (AGG) rätt till likvärdiga möjligheter. Specifikt ålägger lagen om likabehandling av personer med funktionsnedsättning (BGG) samt FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (UN-BRK) utbildningsmyndigheterna att bevilja individuella kompensatoriska åtgärder. Dessa rättsliga ramar gäller såväl vid tjänsteförhållande med förbehåll (Beamtenverhältnis auf Widerruf) som vid kombinatorisk förberedande tjänst. De konkreta rättigheterna omfattar särskilt tillträde till examinationer, utbildningsgången samt nödvändiga hjälpmedel och byggnadstekniska anpassningar. Ytterligare kräver de delstatliga lagarna (t.ex. skolagen, tjänstemannalagen och examensförordningar) specifika bestämmelser om kompensatoriska åtgärder under referendariatet. En rätt till kompensation gäller inte bara principiellt utan medför även en omedelbar verkan gentemot utbildnings- och examinationmyndigheterna.
Vilka formella förfaranden krävs för att ansöka om kompensatoriska åtgärder under referendariatet?
Den kompensatoriska åtgärden måste som regel ansökas skriftligen. Rättslig grund härför utgörs, utöver de federala bestämmelserna (BGG, AGG), framförallt av respektive delstats och examensförordningar (t.ex. utbildningsförordningar för lärarreferendariat, juristernas statliga prov osv.). Till ansökan ska bifogas utförliga bevis på funktionsnedsättningen (t.ex. sakkunnigutlåtande, läkarintyg) samt en detaljerad motivering som tydliggör vilken specifik nackdel som föreligger i varje provsituation eller utbildningsetapp. Myndigheten ska pröva ansökan skäligt, ofta gäller en tidsfrist (oftast några veckor före provet). Sökanden har också rätt till att höras; det vill säga, sökanden kan lämna yttranden om ärendet. Vid avslag på ansökan gäller förvaltningsrättslig prövning och i förekommande fall möjlighet till interimistiskt skydd.
Vilka rättigheter och skyldigheter har utbildningsmyndigheter beträffande tillgänglighet under referendariatet?
Utbildningsmyndigheter är enligt § 7 BGG och art. 24 UN-BRK skyldiga att inte bara bevilja kompensatoriska åtgärder utan även att vidta alla rimliga åtgärder för att undvika eller undanröja strukturella och byggnadstekniska hinder. Detta gäller för alla utbildnings- och provtillfällen samt inom ramen för digital utbildning och undervisning. Myndigheten måste i varje enskilt fall avgöra vilka anpassningar som behövs (t.ex. tekniska hjälpmedel, tillgängliga dokument, tjänsterutiner). Samtidigt är de skyldiga att bevisa att en viss anpassning innebär en orimlig belastning om de vill neka den. Referendarien är å andra sidan skyldig att tillräckligt styrka sin funktionsnedsättning och dess konsekvenser samt så konkret som möjligt ange önskad kompensation.
Finns det särskilda rättsliga regler om provprestationer och tidsfrister för examinationer?
Delstaternas examensförordningar innehåller regelbundet särskilda bestämmelser för provdeltagare med funktionsnedsättning. Dessa omfattar särskilt förlängning av provtider (”tidsförlängning”), tillgång till hjälpande personer eller tekniska hjälpmedel samt möjligheten till alternativa provformer (t.ex. ersättning av skriftliga arbeten med muntliga prestationer). Även fasta provdatum kan i motiverade enskilda fall förlängas. Huvudsaken är alltid att skapa likvärdiga möjligheter utan favör; de sakliga kraven får inte sänkas. Rättsmedel mot avslag på ansökan är, efter fullföljt överklagandeförfarande, förvaltningsdomstolsprövning.
Kan arbetsmedel och assistans inom referendariatet finansieras av staten?
Enligt bestämmelser i SGB IX samt eventuella särskilda lagregler (t.ex. hjälpmedelsregler i delstaterna) har personer med allvarlig funktionsnedsättning rätt till skäliga åtgärder, vilket även omfattar tillhandahållande eller – om inte möjligt – finansiering av nödvändiga hjälpmedel (t.ex. datorer med skärmläsare, teckenspråkstolk). Den referendar som är berättigad kan ansöka, och ansvariga utbetalare är beroende på delstat, arbetsgivare eller utbildningsplats respektive integrationsmyndigheten, utbildningsmyndigheten eller (vid teknisk utrustning) rehabiliteringsorganet. Ersättning för kostnader kräver ansökan och läkarintyg. Rätten till insatsen får inte bero på typ av anställningsförhållande (statligt förordnande, anställning).
Vilka möjligheter till rättsligt skydd finns vid tvister om tillgänglighet i referendariatet?
Mot beslut som avslår kompensatoriska åtgärder eller andra tillgänglighetsåtgärder kan normalt det vanliga förvaltningsrättsliga förfarandet användas. Vanligtvis krävs först ett överklagande till ansvarig myndighet, vilket följs av talan i förvaltningsdomstol. Vid examinationer kan särskilt ett så kallat ”omprövningsförfarande” krävas. Vid särskild brådska (t.ex. prov inom kort) kan interimistiskt rättsskydd enligt §§ 123, 80 stycke 5 VwGO begäras. Möjligheterna till rättsliga åtgärder inkluderar upphävande-, fullgörande- och fastställelsetalan. Kompletterande klagomöjligheter finns till företrädare för svårt funktionshindrade, antidiskrimineringsbyrån eller delstaternas ombud för personer med funktionsnedsättning, dock är dessa enbart rådgivande (inte formellt bindande).
För vilka grupper gäller de särskilda föreskrifterna för tillgänglighet under referendariatet?
De rättsliga bestämmelserna gäller för alla personer med erkänd funktionsnedsättning, alltså med en funktionsnedsättningsgrad (GdB) på minst 20, samt för personer med kroniska sjukdomar som leder till varaktig funktionsnedsättning (”likställda funktionshindrade” enligt § 2 stycke 3 SGB IX). Därutöver kan även personer med tillfälligt allvarliga begränsningar (t.ex. efter olycka eller svår sjukdom) tillfälligt göra anspråk på kompensatoriska åtgärder om utbildnings- eller examsnedsättningen är betydande. För psykiska eller osynliga funktionsnedsättningar gäller samma rättigheter, men bevisning ska ofta lämnas genom läkarintyg eller psykologiskt utlåtande.