Skriftliga tentor i andra examen
Begrepp och betydelse
De skriftliga tentorna i andra examen, även kallad assessorsexamen eller andra statsexamen, är en central del av den andra juridiska statliga prövningen i Tyskland. Tillsammans med den muntliga examinationen utgör de en av de två huvudkomponenterna i prövningsförfarandet för att få behörighet som domare och är ett krav för antagning till många juridiska yrken. De skriftliga examinationerna syftar till att fastställa i vilken utsträckning kandidaterna besitter de kunskaper, färdigheter och kompetenser som krävs för att utöva kvalificerat juridiskt arbete.
Rättsliga grunder
Lagstadgade regleringar
Genomförandet och utformningen av de skriftliga tentorna i andra examen regleras i tyska domarlagen (DRiG), de enskilda delstaternas lagar om juridisk utbildning (JAG) samt i tillhörande förordningar avseende prövningsväsendet. Följande översikt ger exempel på ramar som är likartade mellan de olika förbundsländerna men som kan skilja sig åt i detalj.
Syfte och funktion
Syftet med de skriftliga tentorna är att visa förmågan att självständigt hantera omfattande, praktiknära fall från olika rättsområden. Förutom det fackmässiga korrekta svaret bedöms särskilt den metodiska tillvägagångssättet, den praktiska genomförbarheten av lösningarna och beaktandet av processuella krav.
Struktur och förlopp
Antal och fördelning av tentor
Beroende på förbundsland varierar antalet skriftliga tentor som ska genomföras vid den andra juridiska statsexamen. Vanligtvis ska åtta till tio tentor skrivas inom en fastlagd tidsperiod (oftast två veckor). Innehållsmässigt täcker de typiskt sett följande rättsområden:
- Civilrätt: cirka fyra till fem tentor,
- Straffrätt: en till två tentor,
- Offentlig rätt: två till tre tentor,
- Valfritt ämne: en tenta, beroende på vald inriktning.
Form och omfattning
Tentorna utformas huvudsakligen som fullständiga utkast till domstolsbeslut, domar, beslut, stämningsansökningar eller åtal. Omfattningen är vanligtvis fem till åtta timmars bearbetningstid per tenta. Lösningen kräver en fallbaserad bearbetning på grundval av ett omfattande scenario som innehåller processuella och materiellt-rättsliga problem.
Prövningsplatser och genomförande
Författandet av tentorna sker under uppsikt i särskilda prövningslokaler, där användning av hjälpmedel (i form av tillåtna lagtexter och kommentarer utan anteckningar) regleras enligt delstatlig rätt. Prövningsövervakningen säkerställer att reglerna följs, särskilt gällande likabehandling och opartiskhet.
Bedömningskriterier och rättning
Bedömningskriterier
Bedömningen av de skriftliga prestationerna sker enligt en fastställd betygsskala som är i stort sett enhetlig i hela landet. Avgörande kriterier är:
- Faktisk korrekthet i lösningen,
- Fullständighet i bearbetningen,
- Systematisk och metodisk argumentation,
- Juridisk uttrycksförmåga,
- Praktisk genomförbarhet,
- Formell korrekthet och struktur.
Fokus ligger på en praktiskt användbar lösning och korrekt prioritering av juridiska problemområden med hänsyn till de funna argumentationslinjerna.
Rättningsförfarande
Tentorna rättas och bedöms normalt av två oberoende examinatorer. Vid betydande betygsskillnader tillkallas en tredje examinator. Betygen ges i poäng enligt det 18-poängssystem som används, där en minimipoäng krävs för att tentan ska anses godkänd.
Rättsmedel och överklagande av examination
Mot bedömningen av skriftliga prestationer finns det rättsskydd enligt förvaltningsprocesslagen (VwGO). En invändning eller talan kan särskilt grundas på bedömningsfel, förfarandefel eller andra relevanta juridiska brister. Domstolsprövningen är dock begränsad till bedömningsfel som ligger utanför examensspecifik prövningsmarginal.
Betydelse i prövningsförfarandet
Resultaten från de skriftliga tentorna har särskilt hög betydelse i den andra juridiska statliga prövningen. De utgör en stor del av slutbetyget och är dessutom ett krav för att få delta i den muntliga prövningen. Underkännande av den skriftliga tentan leder normalt till uteslutning från vidare deltagande i examen.
Förberedelse och relevans för karriären
Förberedelsen inför de skriftliga tentorna är av särskild betydelse, eftersom den andra statsexamen testar den praktiska förmågan som advokat, domare eller administrativ tjänsteperson. Godkänt resultat är inte bara ett krav för att bli upptagen på de statliga listorna över personer med rätt att utöva rättsväsende, utan också för tillträde till många juridiska yrkesområden i Tyskland.
Observera: De exakta utformningarna och kraven kan variera beroende på förbundsland. För bindande information gäller respektive delstatliga regler och meddelanden från berörda prövningsmyndigheter.
Vanliga frågor
Vilka rättsliga ramar gäller för genomförandet av skriftliga tentor i andra statsexamen?
Genomförandet av skriftliga tentor i andra statsexamen omfattas av strikta lagstadgade krav som huvudsakligen framgår av respektive delstatlig justitieprövningsordning (LJPA), ländernas lagar om juridisk utbildning och allmänna administrativa föreskrifter. Dessa regler innehåller bland annat bestämmelser om antal och typ av examenskap, längd, övervakning, tillträde och uteslutningsgrunder, om hjälpmedel samt hantering av försök till fusk. Prövningens tillstånd, kraven för prövningsplatsen och villkoren (t.ex. tillgänglighet, förlängning av tiden vid kompensation för nackdel), liksom tidsfrister för genomförande eller möjlighet till omtagning, är uttryckligen reglerade och kan även bli föremål för domstolsprövning. Dessutom finns rättsligt säkrade föreskrifter om skydd av personuppgifter och anonymisering av arbeten.
Vilka rättigheter har prövningskandidater när det gäller kompensation för nackdel vid de skriftliga examina?
Prövande har enligt allmänna lika behandlingslagen (AGG) och motsvarande bestämmelser i respektive länders juridiska utbildningslag en rättsligt skyddad rätt till lämplig kompensation för nackdel om de har fysiska eller hälsomässiga hinder. Detta inkluderar särskilt förlängning av arbetstid, tekniska hjälpmedel eller individuella sittplatser. Ansökan måste lämnas in i god tid med tillräckliga intyg. Beslut om beviljande fattas av prövningsmyndigheten enligt skälig bedömning, där åtgärden måste vara lämplig, nödvändig och rimlig för att kompensera nackdelen utan att sänka utbildningens prestationskrav. Beslut kan rättsligt – även genom interimistiskt förfarande – prövas.
Hur regleras det rättsliga förfarandet vid försök till fusk eller ordningsbrott under tentor?
Förfarandet vid fusk eller ordningsbrott regleras av relevanta prövningsbestämmelser och allmänna administrativa förfarandelagar. Prövande som fuskar eller stör prövningsförloppet kan uteslutas från fortsatt deltagande. Arbeten kan beroende på brottets omfattning helt eller delvis bedömas med noll poäng. Uteslutning eller annullering av ett prov är en betungande administrativ åtgärd mot vilken rättsmedel som överklagande eller talan kan anföras. Prövningsmyndigheten måste motivera sitt beslut i detalj och ge den prövande rätt att bli hörd.
Vilka rättsliga aspekter måste beaktas vid rättning och bedömning av skriftliga examenskap?
Bedömningen av tentorna ska ske enligt objektiva, transparenta och begripliga kriterier, som kan härledas från de delstatliga utbildningsföreskrifterna samt relevant rättspraxis. Rättare är skyldiga att motivera sin bedömning och följa de förväntade målen. Osakliga bedömningsavvikelser, bedömningsfel eller processuella brister (t.ex. jäv hos en examinator) kan angripas rättsligt. Prövande har rätt att granska akterna för att kontrollera eventuella bedömningsfel, samt rätt att lämna in överklagande eller väcka talan vid förvaltningsdomstol mot bedömningen.
Vilka arkiveringstider och dataskyddsregler gäller för examenskap?
För lagring och behandling av examenskap och de prövandes personuppgifter gäller, baserat på respektive delstatlig arkiverings- och dataskyddslag samt dataskyddsförordningen (GDPR), strikta regler. Prövningshandlingar ska sparas under en viss, oftast i de delstatliga prövningsföreskrifterna fastställd tidsperiod (ofta mellan 3 och 5 år). Under denna tid har prövande rätt till insyn såvida det inte finns legitima undantagsskäl. Efter tidsfristens utgång ska dokumenten förstöras på korrekt och dataskyddsanpassat sätt.
Vilka regler gäller för att bli antagen till de skriftliga examenskap?
Antagning till de skriftliga examenska är reglerad i delstaternas lagar om juridisk utbildning och de delstatliga justitieprövningsförordningarna. Vanligen krävs att den juridiska förberedelsetjänsten har genomförts korrekt samt att alla anmälningshandlingar lämnas in i tid och i korrekt form. Prövningsmyndigheterna kontrollerar dessutom om giltiga ursäkter eller hinder föreligger, såsom sjukdom (vid intyg) eller moderskapsskydd, som kan ge rätt till antagning respektive uppskjutande av prövningen. Beslut om antagning är administrativa åtgärder och kan överklagas rättsligt.