Begrepp och grunder för omtentamen i examen
Der Omtentamen i examen avser inom rättssystemet möjligheten att genomföra en slutlig examination som inte har klarats, på nytt. Begreppet används särskilt i samband med universitets juridiska statsexamina, såsom den första och andra statsexamen inom juristutbildningen. Omtentamen är en central del av examensrätten och syftar till att säkerställa lika möjligheter samt möjligheten att ta igen misslyckanden.
Denna artikel belyser ingående de rättsliga ramarna, förutsättningarna och konsekvenserna av en omtentamen i examen. Vidare presenteras de olika regleringarna på nationell och delstatlig nivå samt administrativ rättspraxis.
Rättsliga grunder
Lagstadgade regler
De lagstadgade reglerna kring omtentamen i examen framgår av olika tentamens- och högskolelagar på delstats- och förbundsnivå. Sådana bestämmelser finns i Deutsches Richtergesetz (DRiG) obligatoriska föreskrifter för juridisk statsexamen. Reglerna kompletteras av delstatslagar med kompletterande bestämmelser, t.ex. lagar om juristutbildningen (JAG) i delstaterna.
Tentamensföreskrifter
Förutom lagarna innehåller tentamensföreskrifter från respektive tentamensnämnder detaljerade bestämmelser om genomförande och villkor för omtentamen. Viktiga punkter är:
- Antal tillåtna omtentamenstillfällen
- Föreskrifter om tidsfrister och anmälningsprocedur
- Regler om fuskförsök och återkallelse
- Särskilda bestämmelser vid särskilda skäl (t.ex. sjukdom, föräldraledighet)
Exempel: Juridiska statsexamina
För juristtentamina föreskriver § 22 DRiG att en underkänd examen får göras om en gång. Den exakta utformningen bestäms av delstaterna.
Förutsättningar för omtentamen
Underkännande av tentamen
Grundläggande krav för omtentamen är ett slutgiltigt underkänt prov. Ett enbart ”dåligt” resultat som dock anses som godkänt, ger inte rätt till omtentamen på sedvanligt sätt.
Antal möjligheter till omtentamen
Antalet tillåtna omtentamina varierar beroende på tentamensföreskrifterna:
- Reguljär omtentamen: Ofta är endast en omtentamen tillåten.
- Andra omtentamen (så kallad ”andra omtentamen” eller ”tredje provtillfälle”)
– Denna medges oftast som ”undantagsregel” eller av särskilda skäl.
Väntetider och tidsfrister
Tentamensföreskrifter sätter tidsfrister för när omtentamen ska påbörjas. Överträdelse kan leda till slutgiltigt uteslutande från vidare examination.
Förutsättningar för undantagsregler
En extra omtentamen utöver de ordinarie möjligheterna förutsätter normalt att särskilda, dokumenterade skäl föreligger. Dessa skäl kan till exempel vara:
- Allvarlig sjukdom
- Graviditet eller föräldraledighet
- Oförutsedda händelser av betydande omfattning
Rätt till detta finns endast om kriterierna i den aktuella tentamensföreskriften är uppfyllda.
Förfarande och rättsverkningar vid omtentamen
Ansökan och procedur
Ansökan om omtentamen ska lämnas in till den ansvariga tentamensnämnden. Den måste inlämnas inom fastställd tid och granskas formellt av myndigheten. Ofta måste intyg bifogas, särskilt vid ansökan om ytterligare omtentamen vid undantag.
Genomförande av omtentamen
Omtentamen genomförs enligt samma mönster som första prövningen. En skillnad består i att det i vissa fall inte finns någon ny möjlighet att upprepa en misslyckad omtentamen (”slutgiltigt underkänd”).
Konsekvenser av slutgiltigt underkännande
Slutgiltigt underkännande efter omtentamen innebär förlust av rätt att tentera samt rätt att utöva yrke i den mån tillståndet beror av godkänd examen (t.ex. ej tillträde till förberedandetjänst).
Särskilda regler och särskilda omständigheter
Friförsök och möjligheter till förbättring
Många tentamensföreskrifter föreskriver ett så kallat friförsök , vilket möjliggör att tentera redan före utgången av den normerade studietiden. Ett underkänt friförsök räknas ofta inte som misslyckande. Det finns även möjlighet till förbättring om tentamen är godkänd men resultatet inte blev det önskade.
Möjliga särskilda fall
- Återkallelse före tentamensstart: Sker återkallelse före tentamensstart av giltiga skäl, räknas tentamen normalt som ogjord; rätten till omtentamen kvarstår.
- Fusk och ordningsöverträdelse: Vid påvisat fusk kan ett tentamenstillfälle räknas som underkänt oavsett resultat och rätten till omtentamen kan förfalla.
Förvaltningsrättsliga aspekter och rättsskydd
Rättsskydd mot tentamensbeslut
Den som tentat kan överklaga avslag gällande omtentamen. Ofta är en förvaltningsrättslig överklagan möjlig, eventuellt följt av talan vid förvaltningsdomstol.
Rättspraxis
Domstolarna prövar särskilt:
- Huruvida likabehandlingsprincipen följts
- Lagligheten i avslaget av omtentamen
- Respekten för tidsfrister och formaliteter
Centralt inom rättspraxis är frågor om proportionalitet samt likabehandling och förtroendeskydd inom examinationsväsendet.
Betydelse av omtentamen i ett övergripande rättsligt sammanhang kring examinationer
Omtentamen i examen är central för likabehandling och flexibilitet i akademiska kvalifikationsprocesser. Reglerna erbjuder å ena sidan ett skydd mot slutligen negativa engångsmisslyckanden, men begränsar å andra sidan antalet tentamensförsök för att upprätthålla examensvärdet och utbildningsväsendets prestationsförmåga.
Sammantaget är omtentamen en prövad men begränsad del av tentamenssystemet, vars rättsliga utformning bidrar till att skydda såväl den tentande som prövningsinstitutionerna.
Litteratur och relevanta föreskrifter
- Deutsches Richtergesetz (DRiG)
- Juristenausbildungsgesetze (JAG) i delstaterna
- Tentamensföreskrifter för högskolor och statliga juristexamensnämnder
- Verwaltungsgerichtsordnung (VwGO)
- Kommenterade utgåvor av berörda lagar och förordningar
Omtentamen i examen omfattas av omfattande och differentierade lagbestämmelser. Dess utformning har avgörande betydelse för rättvisa och effektivitet i examinationssystemet. Det rekommenderas att den som ska tentera noggrant beaktar både lagbestämmelser, relevanta sidoanvisningar och yrkesrelaterade regler.
Vanliga frågor
Vilka juridiska förutsättningar måste vara uppfyllda för att få göra omtentamen i examen?
Förutsättningarna för att få göra omtentamen i examen är strikt reglerade och kan variera beroende på tentamensföreskrifter samt nationell eller delstatlig rätt. Vanligtvis måste det först vara klarlagt att examen är slutgiltigt underkänd vid första försöket. Det är viktigt att skilja på ett ordinarie underkännande, samt på så kallat fusk eller återkallelse, eftersom det senare ofta inte medger rätt till omtentamen. Vidare måste normalt en formell ansökan om tillstånd till omtentamen lämnas in, och tidsfristen regleras i gällande tentamensföreskrift. I vissa fall måste en minsta väntetid respekteras eller visas att tentamensförberedelser skett under omprövningsperioden. I vissa fall kan även ett individuellt vägledningssamtal vara obligatoriskt innan ansökan beviljas. Dessutom får fusk eller allvarliga ordningsöverträdelser inte ha konstaterats vid första försöket, vilket annars kan utesluta vidare tentamensförsök.
Vilka tidsfrister gäller för ansökan om omtentamen?
Den relevanta tidsfristen för ansökan om omtentamen framgår av respektive högskolas eller tentamensnämnds tentamensföreskrift. Typiskt börjar fristen löpa från det slutgiltiga underkännandet och är mellan två veckor och sex månader. Vid vissa tentamensnämnder måste ansökan ske redan inom några dagar efter beslutet. Missar den tentande denna tidsfrist förfaller oftast rätten till omtentamen oåterkalleligen. I undantagsfall, t.ex. om förseningen är utom ens kontroll (t.ex. dokumenterad sjukdom), kan en särskild ansökan lämnas in; då krävs övertygande bevis och myndigheten avgör om sådan ansökan godtas.
Finns det begränsningar för antalet möjliga omtentamina i examen?
Antalet tillåtna omtentamenstillfällen regleras av tentamensföreskrifterna och varierar beroende på ämnesområde och rättslig instans. Inom juridiska statsexamina tillåts oftast en omtentamen. Inom andra områden, som medicin, kan upp till två omtentamina vara möjliga. I några få undantagsfall kan ytterligare omtentamen efter särskild prövning godkännas, vilket dock är förbundet med mycket strikta krav. Ett obegränsat antal omtentamina är i grunden inte tillåtet, då kvalitet och integritet på examen också måste säkerställas genom antalet försök.
Under vilka omständigheter kan så kallad ”friförsök” juridiskt göras gällande och hur påverkar detta omtentamen?
Ett friförsök är ett tentamensförsök som inte räknas som ett ordinarie försök om det inte godkänns. De rättsliga bestämmelserna om detta finns särskilt inom juridiken, t.ex. i lagar om juristutbildning i delstaterna. Grundregeln för friförsök är vanligtvis att ansökan om examen görs inom fastställd tid efter studiestart utan att överskrida vissa gränser (t.ex. högst normerad studietid plus en termin). Om friförsöket inte godkänns anses examen inte som slutgiltigt underkänd och den tentande har kvar rätten till ett ordinarie första och en eventuell andra omtentamen. Om examen godkänns i friförsök räknas resultatet i sin helhet. Återkallelse eller frånvaro räknas normalt som uteblivet deltagande och friförsöket anses förbrukat.
Vilka rättsliga följder får en slutgiltigt underkänd examen trots omtentamen?
Ett slutgiltigt underkännande av examen även vid omtentamen innebär att examinationen är rättsligt avslutad. Rättsligt sett innebär detta nekad examen och därmed uteslutning från vidare deltagande i denna statsexamen. Därmed är, beroende på delstat och studieinriktning, inte bara de aktuella studierna eller behörigheten till detta yrke avslutad, utan även registrering till närliggande eller liknade utbildningar med denna slutexamen kan rättsligt uteslutas. Dessutom kan ett slutgiltigt beslut med vägledning om rättsmedel ges, som kan överklagas inom fastställd tid (vanligtvis en månad) till förvaltningsdomstol.
Finns rätt till insyn i akterna i samband med ett underkänt omtentamenstillfälle?
Av rättssäkerhetsprincipen om transparens och efterprövbarhet vid myndighetsbeslut följer en allmän rätt till att ta del av akterna. Den tentande har därmed rätt till insyn i tentamensmaterial, bedömningsprotokoll och utlåtanden efter beslut om slutgiltigt underkännande. Insynen kan ske personligen eller via en onlineakt och syftar särskilt till att klarlägga bedömarnas beslutsfattande och eventuellt identifiera fel eller bedömningsmissar som kan ligga till grund för överklagan. Inblick i akterna ska normalt begäras innan tidsfristen för rättsmedel har gått ut, och myndigheterna ska tillhandahålla detta snarast.
Vilka rättsliga möjligheter finns för att angripa ett påstått felaktigt resultat vid omtentamen?
Om tentander hyser grundad tvekan om riktigheten i bedömningen eller det korrekta förfarandet vid omtentamen finns flera juridiska vägar. För det första kan överklagande eller s.k. remonstration mot tentamensbeslutet lämnas in; detta sker ofta skriftligen inom en månad efter beskedet hos tentamensmyndigheten. Motiveringen måste innehålla substantiella uppgifter om bedömningsfel, avvägningsfel eller procedurfel. Om remonstrationen avslås kan talan väckas vid förvaltningsdomstol. Vid allvarliga förfarandefel (t.ex. jäv, brott mot tentamensregler) kan även ett ogiltigförklarande av provbeslutet bli aktuellt. Om bedömningsfel påvisas kan omprövning av tentamensprestationen bli aktuell. Examensrätten tillerkänner dock i grunden en viss prövningsrätt till examinatorer, vilket betyder att innehållsmässiga bedömningar endast i begränsad omfattning kan prövas i domstol.