Begreppsförklaring och betydelse: Nätverkande under notarietjänstgöringen
Nätverkande under notarietjänstgöringen avser det medvetna skapandet och underhållet av kontakter både inom och utanför utbildningsstationerna under den förberedande tjänsten och tjänar till utbyte av facklig information samt yrkesmässig och personlig utveckling. I rättsligt sammanhang omfattar nätverkandet en mängd aspekter som påverkar karriärvägar, tillgång till information om examinationer samt iakttagande av yrkesetiska regler och dataskyddsföreskrifter.
Rättsliga ramar för nätverkande under notarietjänstgöringen
Grundläggande tillåtelse och gränser
Nätverkande är i princip tillåtet inom ramen för notarietjänstgöringen, förutsatt att allmänna uppförandekrav för juridiknotarier, särskilt neutralitet, tystnadsplikt och lojalitet gentemot handledare och institutioner, efterföljs. Det finns dock specifika gränser enligt tjänstemannarätt och dataskyddslagstiftning som måste beaktas vid etablering och underhåll av kontakter under utbildningstiden.
Skyldigheter och begränsningar under utbildningsstationerna
Tystnadsplikt och tjänstehemlighet
Under samtliga stationer under notarietjänstgöringen är blivande jurister skyldiga att iaktta tystnadsplikt om tjänsteangelägenheter (§ 37 BeamtStG, § 67 DRiG). Detta gäller särskilt vid vidarebefordran av information inom nätverksträffar, onlineplattformar eller informella samtal. Brott mot tystnadsplikten kan leda till disciplinära och straffrättsliga konsekvenser.
Förbud mot otillbörlig påverkan
Att förvärva examenskännedom och insidertips om tentamensinnehåll eller akter inom ramen för nätverkande överskrider de rättsliga gränserna. Avsiktligt anskaffande av ej allmänt tillgängligt prövningsinnehåll eller information om bedömningar utgör ett brott mot likabehandlingsprincipen och kan leda till överklaganden av tentamen eller disciplinära åtgärder (§ 6 Abs. 1 DRiG, Prüfungsordnungen der Länder).
Neutralitets- och lojalitetskrav
Under respektive stationer (t.ex. civilrättslig domstol, åklagarmyndighet, förvaltningsmyndighet, valfri station) gäller neutralitetskrav och kravet på intern lojalitet för notarier. Nätverksaktiviteter får därför inte leda till intresse- eller lojalitetskonflikter. Rådgivande eller stödjande insatser för tredje part inom nätverket som strider mot arbetsuppgifterna under stationen är av yrkesetiska skäl inte tillåtna.
Dataskyddsrättsliga aspekter av nätverkande under notarietjänstgöringen
Hantering av personuppgifter
Delning av tjänsteinformation om klienter, parter, vittnen eller interna processer i nätverk, antingen personligen eller via digitala plattformar, omfattas av dataskyddsförordningen (GDPR) samt särskilda dataskyddsregler för offentlig sektor. En dataskyddsanpassad kommunikation kräver minskad identifierbarhet samt iakttagande av tjänstehemligheter.
Digitala nätverk och sociala medier
Användning av sociala nätverk (t.ex. LinkedIn, Xing, interna kommunikationsplattformar inom rättsväsendet) kräver särskild dataskyddsmässig försiktighet. Information får bara delas om behörighet finns och inga personuppgifter eller tjänsteinterna avslöjas. Brott mot detta kan få rättsliga konsekvenser.
Nätverkande som del av utbildningsstöd
Stödberättigande nätverksaktiviteter
Vissa utbildningsföreskrifter medger möjlighet att delta i officiella nätverksevenemang eller fortbildningar som del av utbildningsstödet, så länge det finns koppling till utbildningsstationen eller praktikperioden. Deltagande kan vara fördelaktigt, men får inte inverka negativt på tjänsteuppgifter eller skyldigheter.
Rättsliga villkor vid evenemang
Deltagande i arbetsgrupper, nätverksträffar eller andra fortbildningar omfattas av kravet på aktiv tjänst och samråd med överordnad. Deltagande under ordinarie arbetstid är bara tillåtet med dennes godkännande. Endast vid godkända evenemang med anknytning till tjänsten gäller den tjänstemässiga försäkringen.
Nätverkande och elektronisk kommunikation under notarietjänstgöringen
Användning av tjänstemejl och plattformar
Användningen av tjänstekommunikationsmedel är tillåten för tjänsterelaterade ärenden och för kontakt med andra inom utbildningen. Privat eller ej direkt tjänsterelaterad användning, till exempel för att initiera privata nätverk, är normalt förbjuden och kan, beroende på omständigheterna, leda till disciplinära åtgärder.
Slutsats: Tillåtelse, möjligheter och gränser för nätverkande i notarietjänstgöringen
Nätverkande utgör ett viktigt verktyg för att främja fackutbyte, stöd i utbildningsvardagen och förberedelse för inträde på arbetsmarknaden under notarietjänstgöringen. Rättsligt sett är nätverkande tillåtet så länge tystnadsplikt, neutralitet och lojalitet mot utbildningsplatserna samt dataskyddsföreskrifter strikt upprätthålls. Otillåten påverkan på prövningsprocesser eller utnyttjande av privilegierad information är förbjudet och kan få allvarliga konsekvenser. Ett rättssäkert förhållningssätt till nätverksaktiviteter under notarietjänstgöringen kräver därför noggrann efterlevnad av alla relevanta lagar och tjänsteföreskrifter.
Vanliga frågor
Vilka rättsliga krav gäller vid utbyte om prövningsinnehåll mellan notarier?
Utbytet av prövningsinnehåll under notarietjänstgöringen är strikt reglerat. Enligt examinationföreskrifterna i delstaterna samt § 15 tjänstemannalagarna kan otillåten vidarebefordran eller anskaffande av prövningsrelevant information betraktas som försök till fusk. Detta gäller särskilt för utbyte om kommande eller pågående prövningsuppgifter, utkast och bedömningskriterier som inte uttryckligen är godkända av examensmyndigheten. Överträdelse kan leda till disciplinära åtgärder, betyget ”otillräckligt” på provet, eller till och med uteslutning från notarietjänstgöringen. Vid kommunikation måste därför alltid säkerställas att inga innehåll delas som försämrar likabehandlingsprincipen för deltagare eller ger fördel genom otillåten kunskap.
Får jag dela privat inhämtad kunskap och dokument från min utbildningsplats eller skola i nätverket?
Vidarebefordran av tjänstedokument eller intern information omfattas av strikta dataskydds- och tjänsterättsliga bestämmelser. Särskilt personuppgifter om elever, utvecklingssamtal, utlåtanden, betygslistor eller protokoll får enligt dataskyddsförordningen (GDPR), den tyska dataskyddslagen (BDSG) och respektive skolag inte delas utan uttryckligt samtycke. Även handlingar klassificerade som ”tjänstehemlighet” omfattas av sekretess (§ 353b StGB, § 37 BeamtStG) – vidarebefordran kan leda till straffrättsliga konsekvenser. Även digital delning via chattjänster eller molntjänster kan utgöra överträdelse, om dessa inte är godkända eller uttryckligen tillåtna för tjänstebruk av behöriga myndigheter.
Finns det gränser för nätverkande med överordnade, utbildareeller examinatorervia sociala medier?
Tjänste- och arbetsrättsligt är kontakter med överordnade och utbildareeller examinatorervia sociala nätverk känsligt. Kontakten är i princip inte förbjuden, men intressekonflikter samt principen om opartiskhet och likabehandling vid prövningar och bedömningar måste iakttas. Kontakten får inte leda till eller ge intryck av otillbörlig fördel. Särskilt under pågående examineringsfaser bör försiktighet iakttas för att undvika jäv. Många skolförordningar och förvaltningsanvisningar reglerar dessutom att tjänsteärenden i grunden ska kommuniceras via godkända tjänstekanaler.
Finns det rättsliga regler kring bildandet av ”arbetsgrupper” eller studiesällskap under notarietjänstgöringen?
Att bilda arbetsgrupper eller studiesällskap är tillåtet och ofta till och med uttryckligen önskvärt. Samtliga medlemmar i grupperna är dock bundna av examinationsföreskrifter samt tjänsterättsliga sekretess- och tystnadsplikter. Det är inte tillåtet att utbyta eller använda konfidentiell information, särskilt från examinationer, muntliga protokoll eller bedömningar, om denna inte redan gjorts tillgänglig för samtliga deltagare. Gemensamt utarbetande av lektionsplaner är endast tillåtet om egen prestation tydligt framgår, eftersom examinationsföreskrifter kräver självständighet och individuell prestation.
Vilka ansvarsfrågor måste jag beakta vid organisering av nätverksträffar?
Den som organiserar ett nätverksträff bär ansvar för att följa lagstadgade regler, t.ex. vad gäller mötesrätt, lokalrättigheter och ansvar vid olyckor. Om mötet sker inom ramen för tjänsten kan tjänsteansvar och olycksfallsförsäkring från delstatens olycksfallsförsäkringskassa gälla. Vid rent privata träffar gäller inte detta skydd och privat ansvarsförsäkring kan krävas. Dataskyddsregler måste också beaktas, särskilt vid insamling och delning av deltagardata (t.ex. listor, foton). Beroende på sammanhang och gruppstorlek kan tillståndspliktiga evenemang föreligga, t.ex. vid sammankomster i offentliga inrättningar.
Vad måste jag som notarietjänstgörare tänka på kring dataskydd vid nätverkande?
Hanteringen av personuppgifter i samband med nätverkande är strikt reglerad av GDPR och BDSG. Personuppgifter får endast delas eller lagras vid nätverksträffar, studiesällskap eller digitala plattformar (t.ex. molnlösningar) om det finns rättsligt stöd eller samtycke från berörd person. Det är särskilt viktigt att undvika spridning av fullständiga namn, elevuppgifter eller känsliga provdokument okrypterat. Även användning av privata kommunikationsmedel för tjänsteinnehåll utan tillstånd är ett brott mot dataskyddsregler och kan leda till disciplinära konsekvenser. All datadelning bör loggas och skyddas.
Kan kontakter och rekommendationer som uppstår i nätverket påverka den tjänsterelaterade bedömningen?
I grunden ska tjänstebedömningar alltid baseras på prestationer och beteende i tjänsten. Att använda nätverkskontakter för påverkan eller vänskapsyttranden strider mot tjänstemannarättens grundsatser om objektivitet och likabehandling. Däremot kan ett omfattande nätverk indirekt vara till nytta, till exempel genom rekommendationer för vidareutbildning eller tilläggskompetens. Om misstanke finns om brott mot neutralitetsprincipen, exempelvis genom favorisering eller vänskapsband, kan det medföra rättsliga eller disciplinära följder. Transparens rekommenderas och vid behov bör kontakter redovisas om de kan spela roll vid bedömnings- eller anställningsprocesser.