Begrepp och allmänt om muntlig examination
Den muntliga examinationen är en examensform där en persons prestationsförmåga fastställs och bedöms i direkt, verbal interaktion med examinatorer. Den utgör en av de tre huvudformerna för prestationsbedömning och kunskapskontroll inom rättssystemet och utbildningsväsendet, vid sidan av skriftlig examination och praktiskt prov. Den muntliga examinationen är lagstadgad inom många rättsområden och spelar särskilt en central roll vid yrkesbehörigheter, statliga examina, akademiska examina samt i förvaltningsförfaranden. Dess rättsliga utformning regleras i synnerhet genom lagar, förordningar och administrativa föreskrifter.
Rättsliga grunder för muntlig examination
Allmänna lagbestämmelser
Genomförande och bedömning av muntliga examinationer regleras i olika specialreglerade normer. Någon allmän lagdefinition finns inte. Rättsliga grunder återfinns bland annat i:
- Federala och delstatliga lagar om akademiska examina (t.ex. universitets examensreglementen)
- Lagar och förordningar för statliga examina (t.ex. juristutbildningslagen, examensordningar för läraryrket)
- Utbildnings- och examensordningar för erkända lärlingsyrken enligt yrkesutbildningslagen (BBiG)
- Föreskrifter inom tjänstemanrätten (bl.a. karriärförordningar)
- §§ 102 ff. Verwaltungsverfahrensgesetz (VwVfG) i hörandeförfaranden, förutsatt att höranden sker muntligen
Dessa föreskrifter reglerar omfattning, genomförande, bedömning, sammansättning av examensnämnd och rättsmedel mot examensbeslut.
Akademiska bestämmelser
Inom området för akademiska examina regleras muntliga prov i respektive examensordning för fakulteter, institutioner eller högskolor i detalj. Vanligt förekommande innehåll i sådana examensordningar är:
- Behörighetsvillkor
- Struktur för examensförfarandet
- Sammansättning och befogenheter för examensnämnden
- Dokumentationsplikt (särskilt protokollföring)
- Bedömningskriterier och beslutsfattande
Särskilda regler i statliga examina
Den muntliga examinationen är särskilt strikt reglerad vid statliga examina, t.ex. inom juridik, medicin, läraryrket eller farmaci. Genomförandet styrs då av särskilda statliga examensbestämmelser och övervakas av tillsynsmyndigheter. Examinationen omfattar vanligtvis individuella eller gruppbaserade prov, strukturering av frågor, sakkunniga ämneskommissioner och formaliserade bedömningsprocedurer.
Genomförande och organisering av muntlig examination
Examensinnehåll och -former
Omfattningen och innehållet i den muntliga examinationen styrs av tillämpliga regler i respektive examensrätt. Vanliga former är:
- Individuella samtal (kolloquium)
- Grupprov
- Presentation av ett ämne med efterföljande diskussion
- Rollspel eller fallhantering i dialog med examensnämnden
Examinatorer och observatörer
Enligt tillämpliga regler är deltagande vid den muntliga examinationen i regel begränsad till examenskandidater, medlemmar av examensnämnden och eventuellt protokollförare. I vissa fall kan även sakkunniga eller bisittare delta, exempelvis vid överklagan mot examensbeslut. Opartiskhet och neutralitet hos examensnämnden är uttryckligen föreskrivet i regelverket.
Dokumentationsplikt och bevisäkring
I enlighet med principen om rättvisa förfaranden föreskriver examensrätten som regel skyldighet att protokollföra examensförlopp och ställda frågor. Protokollet tjänar som bevis vid rättslig prövning (t.ex. vid överklagande eller prövning i förvaltningsdomstol).
Bedömning och rättsliga konsekvenser
Bedömningsgrund
Avgörande för bedömning av muntlig examination är registrering och saklig värdering av de uppvisade prestationerna utifrån den bedömningsgrund som fastställts i examensordningen. Bedömningen ska följa principen om likabehandling och vara nachvollbar och granskningsbar. Den sker oftast enligt ett bestämt betygssystem (t.ex. poängsystem, betygsnivåer).
Rätt till hörande och insyn i akten
Examinander har enligt art. 19, 4 st. av grundlagen samt allmänna förvaltningsrättsliga principer rätt till rättslig hörande och till insyn i examensdokumentationen. Detta säkerställer transparens i examensförfarandet och möjliggör prövning av besluten.
Rättsmedel och domstolskontroll
Fel vid genomförande eller bedömning av en muntlig examination kan bestridas med förvaltningsrättsliga rättsmedel. Hit hör särskilt:
- Överklagande (om det är föreskrivet)
- Talan vid förvaltningsdomstol om omprövning eller ny bedömning
Examensrätten är föremål för begränsad domstolskontroll: Rättens granskning är i princip begränsad till procedurfel, uppenbara bedömningsmisstag eller bedömningsmissbruk (”bedömningsutrymme för examinatorer”).
Särskilda former och särdrag
Kompensation för nackdelar
Examinander med funktionsnedsättning har rätt till kompensation för nackdelar om deras prestationsförmåga påverkas av den muntliga examinationen. Detta ska regleras i examensordningen och kan innebära t.ex. förlängd provtid, hjälpmedel eller anpassade provvillkor. Vägran att ge kompensation är rättsligt prövningsbar.
Omtag, frånvaro och fusk
Regler om omtag och frånvaro vid muntlig examination finns detaljerat i respektive examensrätt. I grundregel ges möjlighet till omtag efter underkännande. Försök till fusk leder regelmässigt till underkännande och kan medföra avstängning från vidare examensförfarande. Rätten till hörande och rättsligt gehör ska upprätthållas även i dessa fall.
Betydelse i förfarandet och slutsats
Den muntliga examinationen är ett centralt verktyg för prestationsbedömning i många rättsligt reglerade examensförfaranden, från högre utbildning till yrkesbehörighet. Dess genomförande och bedömning lyder under en strikt rättslig ram som både skyddar deltagarnas rättigheter och säkerställer objektivitet och kontrollbarhet. Den är därmed en väsentlig del av den rättsstatliga examensordningen i Tyskland.
Vanliga frågor
Vilka rättsliga regler avgör tillåtligheten och utformningen av muntliga examinationer?
Muntliga prov lyder i tysk rätt under olika bestämmelser beroende på utbildningsanstalt, provtyp och examensordning. I grunden är respektive delstats universitetslag (t.ex. § 16 BayHSchPrüfungsordnung) eller motsvarande lagar för yrkesutbildning (t.ex. BBiG) avgörande. Därtill specificerar examensordningarna vid varje utbildningsinstitut eller kammare (exempelvis universitet, industri- och handelskamrar) genomförande, form och bedömning av det muntliga provet. Förvaltningsrättsliga principer (särskilt art. 3 GG – likabehandlingsprincipen – och rätten till hörande enligt art. 103 st. 1 GG) gäller alltid. Det finns även särskilda krav vad gäller protokollföring (§ 24 VwVfG, om förvaltningsförfarande är tillämpligt), personligt genomförande samt i vissa fall lagstadgade möjligheter till kompensation för nackdelar (t.ex. vid funktionsnedsättning enligt § 3 Behindertengleichstellungsgesetz). De lagliga bestämmelserna säkerställer att den muntliga examinationen är transparent, nachvollbar, rättvis och kontrollerbar.
Vilka rättigheter och skyldigheter har examinander under muntlig examination?
Enligt examensrätten har examinander rätt till rättslig hörande, vilket innebär att de ska ges möjlighet att yttra sig om samtliga relevanta frågor. Ofta föreskrivs i examensordningen att det för varje delmoment ska ges en rimlig tid för att visa sina kunskaper. Därutöver har examinander rätt till opartisk behandling (art. 3 GG), d.v.s. provet ska genomföras av neutrala och kompetenta examinatorer. Skyldigheter föreligger också: Provet ska grundläggande genomföras personligen (absolut individuell prestation), fusk eller användande av otillåtna hjälpmedel är otillåtet och leder till rättsliga konsekvenser, inklusive ogiltigförklaring av provet. Examinander har även skyldighet att delta organisatoriskt (t.ex. att infinna sig i tid, identifiera sig). Vid störningar eller överklaganden ska omedelbart rapporteras, annars kan rättsliga anspråk gå förlorade.
Vilka rättsliga möjligheter finns att agera mot resultatet av en muntlig examination?
Vid missnöje med resultatet av en muntlig examination står rättsvägen i regel öppen för examinander. Avgörande är rätten att få bedömningen prövad i ett överklagande (eller i remonstration vid universitet) inom den i examensordningen fastställda fristen (vanligen en månad efter delgivning). En överklagan kan grunda sig på bedömningsfel (till exempel missbruk av bedömningsutrymme, felaktig bedömning av omständigheterna), procedurfel (t.ex. jäv, bristande protokollföring, överträdelser av rätten till hörande) eller andra rättsöverträdelser (t.ex. diskriminering). Om överklagandet misslyckas finns möjlighet till talan vid behörig förvaltningsdomstol. Notera dock att domstolar respekterar examinatorernas bedömningskompetens (praxis från BVerwG), d.v.s. endast vid grova, objektivt fastställbara fel kan bedömningen upphävas.
Vilka krav gäller för sammansättning och kvalifikation av examensnämnden vid muntliga prov?
Examensordningen eller den lagliga grunden reglerar bindande hur examensnämnden eller -kommittén ska vara sammansatt. Vanligtvis måste minst två sakkunniga examinatorer ingå i nämnden. För universitet stipuleras detta t.ex. i delstatliga universitetslagar, som föreskriver att examinatorer normalt själva ska ha genomfört egna examinationer och vara habiliterade eller likvärdigt kvalificerade inom sitt ämnesområde. Vid kammarexamina (t.ex. IHK, HWK) gäller relevanta föreskrifter för utbildare och examinatorer. Vid jävsförhållanden (personliga relationer, partiska intressen, intressekonflikt) eller bristande kvalifikation får nämnden avvisas; rätten till avvisning är rättsligt skyddad och underkastad de i regelverket uppställda formkraven och tidsfristerna.
Vad ska särskilt beaktas vid protokollföring av muntliga examinationer enligt lag?
Korrekt protokollföring av muntlig examination är rättsligt obligatorisk för att provförfarandet ska vara nachvollbart och kontrollerbart. I protokollet måste åtminstone de väsentliga frågorna, svaren från examinand, examinatorernas bedömningar, eventuella särskilda händelser samt start och slut av provet finnas med. Detta är särskilt viktigt för senare granskning eller rättsmedel. Protokollet är del av examensakten och ska, på begäran av examinand, göras tillgänglig enligt rätten till insyn enligt § 29 VwVfG (eller motsvarande föreskrifter i speciallagar). Vid överträdelser av protokollföringsplikten kan hela provet bli rättsligt angripbart.
Vilka föreskrifter reglerar möjligheten att göra om och tidssätta muntliga examinationer?
Regler kring möjlighet till omtag och tidssättning av muntliga examinationer finns utförligt angivna i respektive examensordning och eventuellt i delstatens bestämmelser. Ofta medges ett begränsat antal försök (vanligen två till tre), där tidsfrister för anmälan eller genomförande av omtag är bindande. Om examinationen slutgiltigt underkänns anses hela examensförfarandet icke godkänt. Tidssättning sker enligt kravet på aktualitet, d.v.s. kunskapsnivån ska vara tidstypisk, men examinander ska också få tillräcklig förberedelsetid. Frånvaro av tvingande skäl (sjukdom, force majeure) ska styrkas, vanligtvis genom läkarintyg; annars räknas examinationen som underkänd.
Hur regleras dataskydd och sekretess vid muntliga examinationer enligt lag?
Skyddet av examinands personuppgifter har högsta prioritet inom examensrätten och omfattas av Dataskyddsförordningen (GDPR) och Bundesdatenschutzgesetz (BDSG). Uppgifter om provet får enbart behandlas för att genomföra och dokumentera examinationen. Insyn i provakten ges endast till examinand och rättsligt berörda instanser. Ljud- och videoinspelningar är bara tillåtna om det specifikt anges i examensordningen och tidigare godkänts av samtliga parter. Vid offentliggörande av resultat, till exempel i listor, ska namn anonymiseras med pseudonymer. Brott mot dataskyddet kan leda till ogiltighet av examinationen eller skadestånd.