Begrepp och klassificering: Mångfald i notarietjänstgöringen
Mångfald i notarietjänstgöringen avser mångfald och lika möjligheter inom ramen för den juridiska förberedelsetjänstgöringen i Tyskland. Fokus ligger på att beakta och främja olika sociala, kulturella och individuella bakgrunder bland notarietjänstgörande samt att motverka diskriminering under utbildningen. Detta tema blir allt viktigare, särskilt mot bakgrund av artikel 3 i grundlagen och lagen om allmän likabehandling (AGG).
Rättsliga grunder
Konstitutionella krav
Grundlagen (GG) utgör den centrala rättsliga grunden för att säkerställa mångfald i notarietjänstgöringen. Artikel 3 stycke 1 GG garanterar allas likhet inför lagen. Artikel 3 stycke 2 GG ålägger staten att aktivt främja faktisk jämställdhet mellan kvinnor och män. Enligt artikel 3 stycke 3 GG får ingen missgynnas eller gynnas på grund av sitt kön, sin härkomst, ras, språk, hemvist och ursprung, tro, religiösa eller politiska åskådning.
Lagen om allmän likabehandling (AGG)
Lagen om allmän likabehandling är tillämplig på notarietjänstgöringen i den mån rättsförhållandet klassificeras som ett offentligrättsligt utbildningsförhållande. AGG förbjuder enligt § 7 AGG diskriminering särskilt på grund av ras, etniskt ursprung, kön, religion eller livsåskådning, funktionsnedsättning, ålder eller sexuell identitet. Offentliga arbetsgivare, däribland rättsvårdande myndigheter som ansvarar för utbildning av notariekandidater, är skyldiga att följa bestämmelserna i AGG (§ 24 AGG).
Delstatsrättsliga regleringar
De rättsliga ramarna för notarietjänstgöringen kompletteras av de enskilda förbundsländerna genom motsvarande utbildningsförordningar och administrativa föreskrifter. Mångfaldsprinciperna återspeglas i urvalsförfaranden, organisering och genomförande av utbildningen. Flera delstatslagar och likabehandlingslagar, såsom diskrimineringslagen på delstatsnivå (LGG) eller regler för svårt funktionshindrade i socialförsäkringslagen IX, stärker skyddet mot diskriminering och främjar mångfald.
Mångfaldsaspekter i notarietjänstgöringen
Tillgång till utbildningen
Antagning till notarietjänstgöringen sker i princip enligt formella kriterier (t.ex. avklarad första juridiska examen). Mångfaldsaspekter beaktas vid urvalsförfaranden vad gäller jämställdhet och antidiskriminering. Enligt § 165 SGB IX ska vid likvärdiga meriter sökande med svår funktionsnedsättning ges företräde. Samma principer gäller för att beakta kvinnor och minoriteter i enlighet med gällande delstatliga likabehandlingslagar.
Genomförande av utbildningen
Lika behandling i den dagliga utbildningen
Under notarietjänstgöringen är utbildningsledare, examinatorer och handläggare skyldiga att behandla alla notariekandidater lika. Förbud mot diskriminering gäller också uttryckligen för tjänstliga omdömen, tilldelning av utbildningsplatser och -stationer samt bedömning av prestationer.
Skydd mot diskriminering
Notariekandidater som upplever sig diskriminerade i samband med sin utbildning kan vända sig till jämställdhets- och mångfaldsansvariga vid respektive rättsmyndighet. Enligt § 13 AGG finns rätt att klaga över diskriminering, vilket kan leda till en formell prövning.
Främjande- och stödåtgärder
Många rättsvårdande myndigheter implementerar program för att målmedvetet främja underrepresenterade grupper. Åtgärderna sträcker sig från mentorskap och mångfaldsworkshops till flexibla arbets- och utbildningstider för att underlätta för familj, studier, utbildning och individuella behov.
Övriga rättsliga aspekter
Skydd mot diskriminering vid examinationer
Examinationer omfattas av strikta krav på likabehandling och transparens. Bedömningen av provresultat ska ske enligt objektiva och kontrollerbara kriterier. Möjlig diskriminering på grund av dolda motiv (t.ex. etnisk bakgrund, religion, ålder, kön eller sexuell läggning) kan innebära att examensresultat kan överklagas. Här är det särskilt bestämmelserna i §§ 6 ff. i ländernas utbildningsförordningar samt de allmänna principerna i förvaltningsrätten som är avgörande.
Inkludering och tillgänglighet
De rättsliga bestämmelserna i SGB IX samt FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning garanterar notariekandidater med funktionsnedsättning omfattande rätt till rimliga åtgärder, hjälpmedel och tillgänglig utformning av utbildnings- och provningsvillkor. Exempelvis kan detta inkludera förlängning av bearbetningstider, tillhandahållande av tekniska hjälpmedel eller anpassning av arbetsmiljön.
Rättsskydd och rättslig prövning
Vid överträdelser av regler om mångfald är rättsliga vägar öppna. Notariekandidater kan vända sig till förvaltningsdomstolar för att få åtgärder eller utebliven likabehandling prövad. Ofta föregås detta av ett överklagandeförfarande eller interna klagomål hos rättsvårdande myndigheter.
Framtidsutsikter och aktuella utvecklingar
I takt med samhälleliga förändringar och ökad medvetenhet om mångfald anpassas och vidareutvecklas de rättsliga grunderna löpande. Länders justitieministerier publicerar regelbundet riktlinjer och stödprogram för att säkerställa en diskrimineringsfri och rättvis miljö i notarietjänstgöringen.
Slutsats: Mångfald i notarietjänstgöringen är rättsligt omfattande reglerad. Ett stort antal normer på federal och delstatlig nivå säkerställer att mångfald inte bara främjas vid tillträdet, utan även hela utbildningstiden. Diskrimineringsskydd, likabehandlingskrav och skyldighet till inkluderande utbildningsvillkor är en integrerad del av rättsramen för förberedelsetjänstgöringen.
Vanliga frågor
Vilka rättsliga ramar gäller för skydd mot diskriminering i notarietjänstgöringen?
Inom notarietjänstgöringen gäller, precis som på andra områden inom offentlig tjänst, lagen om allmän likabehandling (AGG), som förbjuder diskriminering på grund av ras, etniskt ursprung, kön, religion eller livsåskådning, funktionsnedsättning, ålder eller sexuell identitet. För notariekandidater som står i ett offentligrättsligt utbildningsförhållande gäller dessa skyddsmekanismer både vid urvalet och under hela utbildningsperioden. Vid brott mot AGG, såsom diskriminering vid anställning, tilldelning av utbildningsstationer eller bedömning av prestationer, finns rättsmedel såsom klagomål hos jämställdhetsombudet, arbetsplatsen eller till och med talan vid förvaltningsdomstol. Dessutom tillämpas i många förbundsländer särskilda delstatliga likabehandlingslagar, som ytterligare främjar skyddsåtgärder på arbetsplatsen.
Finns det särskilda skyddsåtgärder för gravida eller ammande notariekandidater?
Gravida och ammande notariekandidater är särskilt skyddade av mödraskyddslagen (MuSchG). MuSchG gäller direkt, oavsett om notarietjänstgöringen görs inom skolväsendet, rättsväsendet eller en förvaltning. Den ger skydd mot uppsägning under graviditet och upp till fyra månader efter förlossning, reglerar arbetsförbud för att skydda mor och barn och föreskriver obligatoriska raster och amningstider. Under notarietjänstgöringen finns rätt till individuella anpassningar av arbetsplatsen samt vid behov skyddsåtgärder om hälsorisker finns under utbildningen. Dessutom kan utbildningstid som inte kunnat genomföras på grund av mödraskyddslagens föreskrifter vanligtvis tas igen eller räknas in.
Vilka lagregler gäller om tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning i notarietjänstgöringen?
Enligt lagen om likabehandling av personer med funktionsnedsättning (BGG) och socialförsäkringslagen IX (SGB IX) har notariekandidater med erkända funktionsnedsättningar rätt till tillgänglig utformning av utbildnings- och examinationsvillkor. Detta omfattar byggnadsmässig tillgänglighet till utbildningsplatser, tekniska hjälpmedel och vid behov anpassade kommunikationsformer. Examinationer ska anpassas till särskilda behov på lämpligt sätt (s.k. kompensation av nackdelar, t.ex. förlängd provtid, tillhandahållande av läshjälpmedel eller tillgängligt material). Ansvariga utbildnings- eller examensmyndigheter är skyldiga att vidta lämpliga åtgärder; vid behov kan företrädare för svårt funktionshindrade involveras.
Finns det särskilda regler inom notarietjänstgöringen för erkännande av könslig och sexuell mångfald?
I ett rättsligt sammanhang är samtliga åtgärder för att bevara könsidentitet och sexuell läggning skyddade genom AGG. Diskriminering, t.ex. vad gäller personalakter, klädregler eller tilltal, är otillåten. Dessutom har trans, inter och icke-binära notariekandidater rätt att använda sitt självvalda namn och könsregistrering enligt § 45b personuppgiftslagen – utbildningsverksamheten är skyldig att anpassa relevant dokumentation och interna system. När det gäller tillgång till toaletter och omklädningsrum krävs lösningar som på ett diskret och respektfullt sätt uppfyller rättsliga krav.
Hur är religiösa klädes- och uttrycksformer rättsligt reglerade under notarietjänstgöringen?
Rätten till religionsfrihet är garanterad i grundlagen (art. 4 GG) och gäller även för notariekandidater. Religiösa plagg som hijab, kippa eller turban får i princip bäras. Begränsningar kan dock följa av den så kallade neutralitetsplikten i offentlig tjänst, vars utformning varierar mellan förbundsländerna. Beroende på delstatslag kan vissa begränsningar förekomma på vissa skolor eller inom rättsväsendet och måste då vara motiverade av ett legitimt allmänt intresse (t.ex. upprätthållandet av skolfrid). I varje fall ska en individuell avvägning göras med beaktande av proportionalitetsprincipen.
Vilka möjligheter finns att överklaga om man blir diskriminerad eller missgynnad under notarietjänstgöringen?
Om det uppstår diskriminering eller missgynnande under notarietjänstgöringen finns flera rättsliga steg. Först rekommenderas skriftligt klagomål till ansvarig myndighet (t.ex. utbildningsledare, antidiskrimineringsenhet, jämställdhetsombud). Om detta inte leder till åtgärder kan en formell intern överklagan göras. I allvarliga fall kan saken tas till förvaltningsdomstol; AGG föreskriver dessutom rätt till skadestånd (§ 15 AGG). Respektive tidsfrister (vanligen två månader från kännedom) måste beaktas för att göra anspråk gällande.
Vilka rättsliga krav gäller för att ta hänsyn till familjeansvar och vårdskyldigheter hos notariekandidater?
Rätten att förena familj, omsorg och arbete säkerställs bland annat genom den federala föräldrapenning- och föräldraledighetslagen (BEEG) samt lagen om ledighet för anhörigvård. Notariekandidater med omsorgs- eller vårdansvar kan ansöka om föräldraledighet, deltidsarbete eller flexibla utbildningstider. Dessa ansökningar ska beviljas om de uppfyller lagkraven, varvid utbildningsförordningarna ofta innehåller detaljerade regler om att ta igen utbildningsstationer eller att förlänga notarietjänstgöringen. Vid avslag på sådana ansökningar har den berörde rätt att överklaga och vid behov få saken rättsligt prövad.