Definition och betydelse av referendariatet i Tyskland
Referendariatet i Tyskland avser den lagreglerade förberedelsetjänsten genom vilken akademiska examenshavare inom vissa yrkesgrupper får den nödvändiga praktiska utbildningen och kvalifikationen för senare anställning inom offentlig tjänst eller reglerade yrken. Det utgör en fas mellan avslutad universitetsutbildning och därefter självständigt yrkesutövande. Beroende på yrkesområde – exempelvis inom skolväsende eller på rättsvårdande och förvaltningsområdet – är referendariatet ett obligatoriskt villkor för tillträde till statligt yrkesprov och inträde i respektive yrkesfält.
Rättsliga grunder
Allmänna lagregleringar
Utformningen och den rättsliga regleringen av referendariatet sker utifrån federala och delstatliga lagar och förordningar. Grundläggande regler för förberedelsetjänsten och dess avslutande finns både i Tysklands grundlag samt i respektive delstats utbildningslagar (t.ex. lärarutbildningslagar, juristexamenslagar och karriärlagar för förvaltningsanställda).
Federala och delstatliga befogenheter
Tyskland har en federal struktur, vilket innebär att de rättsliga reglerna avseende organisation, längd, utbildningsinnehåll och prövningsförfarande för referendariatet kan skilja sig avsevärt beroende på delstat. Tillträde till reglerade yrken omfattas ofta av särskilda regler i speciallagar, exempelvis:
- Delstatslagar om juristutbildning (för den juridiska förberedelsetjänsten)
- Lärarutbildningslagar och förordningar om lärarutbildning
- Karriärförordningar för offentlig tjänst (t.ex. för avancerade och högre förvaltningskarriärer)
- Förordningar för teknisk förberedelsetjänst (t.ex. inom byggteknik)
Enhetliga ramvillkor fastställs i Deutsche Richtergesetz (DRiG) för den juridiska utbildningen, medan det för läraryrket är respektive delstats rätt som gäller.
Rättslig ställning för referendarer
Referendarer befinner sig under förberedelsetjänsten i ett offentligrättsligt utbildningsförhållande. De utses normalt som tjänstemän på prov. De rättsliga grunderna regleras av antingen federala eller delstatliga tjänstemannalagar samt respektive utbildnings- eller karriärförordningar. För skolväsende gäller Beamtenstatusgesetz (BeamtStG), för den juridiska förberedelsetjänsten gäller därutöver DRiG som relevanta.
Lön och socialförsäkring
Under sin tjänstgöring får referendarer en lagstadgad underhållsbidragsersättning eller, mer sällan, aspirantlön. Ersättningen regleras enligt lagstadgade taxor, baserade på respektive offentliga rättssubjekts budgetregler. Sjuk- och vårdförsäkring är obligatorisk; beroende på tjänstemannastatus kan stöd eller självständig försäkringsskyldighet föreligga.
Referendariatets förlopp och innehåll
Behörighetskrav
För att antas till referendariatet krävs i allmänhet avslutad relevant universitetsutbildning, exempelvis första statsexamen inom juridik eller master-/statsexamen för lärarutbildning. Antagningsförfarandet och tilldelningen av referendariatsplatser organiseras av ansvariga statliga myndigheter eller delstatliga institut.
Utbildningsfaser
Referendariatet delas upp i fastställda utbildningsavsnitt där olika rotationer och stationer förenar teori och praktik. Detta omfattar bland annat:
- Juridiskt förberedelsetjänst: Stationer vid domstolar, åklagarmyndigheter, förvaltnings- och civilmyndigheter, advokatbyråer eller företag
- Lärarreferendariat: Undervisningspraktik, följeseminarier, egen undervisning
- Förvaltningsreferendariat: Praktisk utbildning hos olika myndigheter, även på kommunal och delstatlig nivå
Beroende på delstat uppgår sammanlagd referendariatstid vanligtvis till mellan 18 och 24 månader.
Examinationer och prestationer
Under referendariatet ska regelbundna prestationsbevis, omdömen eller skriftliga prov lämnas. Den formella avslutningen är ett statligt prov (t.ex. andra statsexamen för lärare och inom juridik), vilket kan innehålla både skriftliga och muntliga delar. Prövningskrav och förfaranden regleras av respektive delstatslagstiftning och exminationsföreskrifter.
Statliga examinationskontor
För genomförande och erkännande av utbildnings- och prövningsprestationer är normalt särskilda examinationskontor eller statliga myndigheter ansvariga. Dessa hanterar organisation, genomförande samt övervakning av rättsregler kopplade till referendariatet.
Rättsskydd och rättsverkningar av referendariatet
Tjänste- och disciplinrätt
Under sitt offentligrättsliga utbildningsförhållande omfattas referendarer av allmänna tjänsteplikter enligt respektive tjänstemannarätt, inklusive tystnadsplikt, neutralitetsplikt, tjänstetillsyn och disciplinföreskrifter. Brott mot plikterna kan leda till disciplinära åtgärder, från anmärkningar till disciplinära insatser och upphävandet av tjänsteförordnandet.
Rättsskyddsmöjligheter
Referendarer har rätt att gå till förvaltningsdomstol om de anser att deras rättigheter har kränkts. Detta gäller särskilt prövningsbeslut, tjänsterättsliga bedömningar eller procedurfrågor relaterade till referendariatet. Inom prövningsrätten gäller särskilda procedurregler för överklagande av betyg och rätt till insyn i akter.
Särskildheter och utvecklingar
Särskilda rättsliga situationer
- Moderskydd och familjetider: För kvinnliga referendarer gäller de relevanta bestämmelserna i moderskyddslagen, lagen om föräldrapenning och föräldraledighet samt lagstiftning om personer med funktionsnedsättning.
- Varaktighet och avbrott: Referendariatet kan av giltiga skäl (sjukdom, familjetid, utlandsvistelse) avbrytas och förlängas på begäran, varvid rättsliga intyg måste lämnas och tillståndsregler följas.
Reformer och anpassningar
Lagstiftaren anpassar regelbundet de rättsliga ramarna efter aktuella behov och samhälleliga förändringar. Under senare år har särskilt digitalisering, flexibilisering av utbildningsmodeller och hantering av pandemirelaterade undantagssituationer stått i fokus för den rättsliga utvecklingen.
Litteratur och vidare rättsnormer
- Deutsches Richtergesetz (DRiG)
- Beamtenstatusgesetz (BeamtStG)
- Delstatliga lagar om offentliganställda och karriärförordningar
- Lärarutbildningslagar och examensförordningar för läraryrket i de olika delstaterna
- Utbildnings- och examensordningar för respektive delstat
Observera: Denna artikel ger en omfattande och juridiskt korrekt översikt av begreppet ”referendariat” i Tyskland och belyser samtliga relevanta rättsliga aspekter med beaktande av aktuell rättslig situation. För konkret rättstillämpning och aktuell lagstiftning rekommenderas insyn i de specifikt tillämpliga lagregler och officiella rättskällor för respektive delstat.
Vanliga frågor
Måste jag vara sjukförsäkrad under referendariatet, och vem står för kostnaderna?
Under referendariatet i Tyskland råder i princip försäkringsplikt i den lagstadgade sjukförsäkringen enligt § 5 Abs. 1 Nr. 10 SGB V. Referendarer registreras då som obligatoriska medlemmar i den lagstadgade sjukförsäkringen. De kan dock på begäran befrias från denna försäkringsplikt och istället välja en privat sjukförsäkring, vilket ofta möjliggörs för tjänstemannakandidater, t.ex. i jurist- eller lärarreferendariat. De exakta bestämmelserna kring försäkringsplikt beror på status inom den offentligrättsliga förberedelsetjänsten (t.ex. tjänsteman på prov eller anställd). Kostnaden för sjukförsäkringen bärs i allmänhet av referendaren själv, men beroende på delstat och status finns rätt till statligt stöd vilket innebär att en del av sjukdomskostnaderna ersätts av arbetsgivaren. Återstående kostnader täcks sedan regelmässigt via en privat tilläggsförsäkring. Det rekommenderas att klargöra framtida försäkringsläget med sjukförsäkringen och lämna nödvändiga intyg till arbetsgivaren i god tid innan referendariatets start.
Kan referendariatet avbrytas eller förlängas vid sjukdom eller moderskydd?
Rättsläget innebär att referendariatet kan avbrytas och därmed förlängas vid längre sjukdomsperioder (§ 22 JAO eller motsvarande delstatsförordning) samt vid uttag av moderskydd eller föräldraledighet. Överskrids den maximalt tillåtna frånvarotiden (vanligen mellan två och fem månader beroende på delstat och utbildningsbestämmelser) måste motsvarande del av referendariatet göras om. För moderskydd följer reglerna moderskyddslagen, varvid arbetsgivaren är skyldig att införa arbetsskydd och säkerställa adekvat skydd. En förlängning av referendariatet är således juridiskt möjlig och erkänns normalt utan nackdelar för den framtida examensgången, förutsatt att de rättsliga kraven uppfylls och relevanta intyg (sjukintyg, födelsebevis etc.) lämnas.
Finns rätt till semester under referendariatet?
Referendarer har enligt tillämpliga tjänstemannaregler eller – beroende på status – enligt avtalsregler rätt till semester. Semesterperiodens längd styrs av respektive lands bestämmelser, och är i regel ca 29 till 30 dagar per kalenderår (§ 5 AZV eller motsvarande delstatsregler). Semesterplaneringen måste samordnas med utbildnings- och examensdagar och i regel överenskommas med utbildare och utbildningsplats. Särskilda ledighetsregler, exempelvis vid familjehändelser, styrs av gällande rättsregler (t.ex. särskild semesterförordning, SUrlV).
Vilka rättsliga möjligheter har jag vid underkänt referendariatsexamen?
Vid underkänt andra statsexamen har referendarer rätt att begära omprövning och överklagande. Enligt delstatliga förvaltningslagar och tillämpliga examensbestämmelser kan prövanden inom angiven tid och form invända mot betyg och begära omprövning (remonstration). Om remonstrationsansökan avslås är domstolsvägen öppen, vanligtvis överklagan till förvaltningsdomstol. Beroende på delstat kan även examen upprepas en gång och i undantagsfall ytterligare en gång vid särskilda skäl (§ 17 ff. JAG/JAO).
Vilka datasskyddsregler gäller för referendarer beträffande utbildnings- och examensdagar?
Referendarer omfattas under förberedelsetjänsten av gällande dataskyddsregler enligt DSGVO och delstatliga dataskyddslagar. Detta gäller för insamling, behandling och lagring av personuppgifter inom ramen för utbildnings- och examensdagar. Utbildningsställen, domstolar eller skolor får endast samla in och behandla personuppgifter för utbildnings- och examinsändamål om det finns laglig grund eller samtycke. Referendaren har rätt att få information om lagrade personuppgifter (Art. 15 DSGVO) samt rätt till insyn i utbildnings- och examenhandlingar enligt gällande examens- och dataskyddsbestämmelser. Lagring och radering av handlingar styrs av tillämpliga arkiverings- och borttagningsregler hos utbildningsmyndigheterna.
Är jag som referendar skyldig att iaktta tystnadsplikt och vilka rättsliga konsekvenser riskeras vid överträdelser?
Referendarer är redan under förberedelsetjänsten skyldiga att iaktta tystnadsplikt. Denna skyldighet följer främst av respektive delstats tjänstemannalag (§ 37 BeamtStG) och regleras uttryckligen inom jurist- och lärarreferendariatet. Konfidentiell information från domstolsförhandlingar, advokatbyråer, myndigheter eller undervisningssituationer får inte lämnas vidare till tredje part. Överträdelser kan få allvarliga rättsliga följder: disciplinära åtgärder inklusive avskiljning från referendariatet och eventuellt straffrättsliga åtgärder på grund av brott mot tjänstehemligheter (§ 353b StGB) eller andra skyddsregler (särskilt vid känsliga personuppgifter). Tystnadsplikten gäller även efter referendariatets slut.
Hur ser rättsläget ut gällande bisysslor under referendariatet?
Bisysslor under referendariatet kräver i grunden tillstånd. Rättsgrund utgörs av tjänstemannarätten (§ 99 BBG, §§ 40 f. BeamtStG), respektive delstatsförordningar samt de särskilda regler som gäller för referendariatet. Speciellt får en bisyssla inte påverka tjänsteplikterna negativt och det får inte finnas intresse- eller lojalitetskonflikter. Ansökan om tillstånd måste lämnas innan påbörjad bisyssla till ansvarig utbildningsmyndighet med uppgifter om omfattning, art och tidsram. Oanmälda eller otillåtna bisysslor kan leda till disciplinära åtgärder; undantaget är endast obetydliga sysselsättningar om dessa uttryckligen undantas från tillståndskrav enligt delstatliga regler.