Översikt: Yrkesstart efter andra statliga examen
Begreppet yrkesstart efter andra statliga examen avser övergången från att ha avlagt den andra statliga examen inom juridik till inträdet på den ordinarie arbetsmarknaden, med tillgång till klassiska såväl som alternativa yrkesområden, däribland framför allt offentlig tjänst, privat näringsliv och självständig verksamhet. I Tyskland markerar den andra statliga examen avslutningen på juristutbildningen och är ett obligatoriskt krav för många karriärvägar.
Rättsliga grunder för yrkesstarten
Den andra statliga examen som avslutning på juristutbildningen
Juristutbildningen i Tyskland är uppdelad i två steg och avslutas med den andra statliga examen efter genomförd juridisk praktiktjänstgöring (referendariat). Rättslig grund för detta utgörs särskilt av den tyska domarlagen (DRiG) samt respektive delstaters lagar om juristutbildning (JAG), vilka utförligt reglerar referendariatets gång och examensförfarandet.
Förutsättningar för yrkesstart
Att avlägga den andra statliga examen ger så kallad ”behörighet till domartjänst” (§ 5 DRiG), vilket är en central förutsättning för att få tillträde till många funktioner. Denna behörighet styrks genom intyget över godkänd andra juridiska statsexamen.
Vägar in på den juridiska arbetsmarknaden
Offentligrättsliga yrken
Med avslutad andra statliga examen öppnas formellt tillträdet till de så kallade klassiska yrkena inom statlig tjänst. Dessa omfattar särskilt:
- Domare
- Åklagare
- Notarie (under vissa förutsättningar enligt det federala notarie-reglementet)
- Tjänsteman inom högre offentligt förvaltning
Tillträdet styrs av respektive federala och delstatliga regler, särskilt bestämmelserna om tjänstemän (t.ex. Bundesbeamtengesetz, Beamtenstatusgesetz).
Fria yrken
Inträdet till klassiska fria verksamhetsområden sker enligt respektive yrkesreglementen. Godkännande som Rechtsanwalt sker enligt § 4 BRAO på skriftlig ansökan och efter att den personliga och yrkesmässiga lämpligheten, särskilt behörigheten till domartjänst, styrkts.
Anställning inom näringslivet och övriga yrkesområden
Många nyutexaminerade väljer yrken utanför den klassiska juridiska sfären, till exempel inom personalavdelningar på större företag, inom complianceområdet eller hos konsultföretag. Yrkesstarten inom dessa områden är generellt sett mindre strikt reglerad och lyder under de allmänna bestämmelserna i arbetsrätten.
Förlopp och rättsliga krav vid ansöknings-förfarande
Ansökan och urvalsprocess
Inom offentlig tjänst präglas processerna av transparens, likabehandling och bedömning utifrån lämplighet, skicklighet och facklig prestation (Art. 33 Abs. 2 GG). Anställningsförfaranden för domare, åklagare eller högre tjänstemänvid förvaltning innebär formella urvalsprocesser och regelbundet även intervjuer eller urvalskommissioner, baserade på de respektive delstatliga föreskrifterna.
Särskilda rättsliga föreskrifter
Väntetider och provanställning
Den konkreta anställningen sker ofta först som provanställning. Bestämmelserna för tjänstemän (t.ex. §§ 13 ff. BeamtStG, §§ 10 ff. BBG) reglerar längd och genomförande av prövoanställning, befordringsvägar och eventuella väntetider innan övergång till en tillsvidareanställning.
Tystnadsplikt och skyldigheter vid yrkesstart
Vid inträde i yrkeslivet följer särskilda skyldigheter, särskilt tystnadsplikt (§ 43a BRAO, § 1 DRiG), tjänstetystnadsplikt enligt § 37 BeamtStG eller lojalitetsplikt gentemot offentliga eller privata arbetsgivare. För vissa arbetsuppgifter kan också ett utökat registerutdrag eller författningstrogenhet krävas.
Karriärvägar och rättsliga särdrag
Domartjänst och åklagarämbete
Utnämningen till domare eller åklagare sker genom ett formellt förvaltningsbeslut enligt respektive landsdomarlagar eller rättsvårdslagar samt § 12 ff. DRiG. Provanställningstiden och prövningen följer särskilda förfaranden. Att övergå till livstidsanställning som domare kräver en provperiod och beprövad tjänstgöring enligt arbetsrättsliga bestämmelser.
Notariat
För att tilldelas ett notarieuppdrag krävs en särskild utnämning enligt bestämmelserna i Bundesnotarordnung. Urvalsprocessen här kännetecknas av att fokus ligger på lämplighet, behörighet och yrkeskompetens enligt delstatlig urvalsprocess.
Tjänster inom avancerad och högre tjänst
Examen efter andra statliga examen kan söka tjänster inom högre förvaltning; behörighetskravet är domarbehörighet eller likvärdig kvalifikation. Respektive delstatliga lagar om karriärvägar för tjänstemän (LBG) samt anställningskrav reglerar tillträdesmöjligheterna.
Rättigheter och skyldigheter vid yrkesstart
Rättigheter
Vid inträde i yrkeslivet åtnjuter examinanderna skydd av arbetsrättsliga eller tjänstemannarättsliga bestämmelser. Hit räknas rätt till lön, semester samt ytterligare rättigheter enligt tillämpliga kollektivavtal och/eller Beamtenstatusgesetz.
Skyldigheter
Relevanta skyldigheter är tystnadsplikt, neutralitet, sanningsplikt, förbud mot att företräda motstridiga intressen (inom advokatyrket) samt att alltid värna om yrkets anseende.
Fortbildning och specialisering
Obligatoriska eller frivilliga fortbildningar föreskrivs ibland i lag eller yrkesreglemente, särskilt för domare, åklagare och inom förvaltningsrättsliga tjänster. Kontinuerlig utbildning och vidareutbildning krävs dessutom på många yrkesområden för att upprätthålla hög yrkesmässig kvalitet.
Sammanfattning
Yrkesstarten efter andra statliga examen kännetecknas av ett omfattande nätverk av rättsliga regleringar som omfattar såväl tillträdet till yrkesområdena som kraven för ansökan, urval och den framtida yrkesutövningen. Kunskap om relevanta lagar och bestämmelser utgör därför grunden för en lyckad yrkesstart och en hållbar karriärutveckling baserat på den andra statliga examen.
Vanliga frågor
Vilka rättsliga förutsättningar måste beaktas vid yrkesstart efter den andra statliga examen?
Efter godkänd andra statliga examen måste olika rättsliga förutsättningar vara uppfyllda för att börja ett juridiskt yrke. De viktigaste inkluderar formell utnämning av behörig instans, såsom edsavläggelse som Rechtsanwalt inför advokatsamfundet eller utnämning till domare eller åklagare genom respektive delstats- eller förbundsjustitieministerium. Dessutom får inga lagliga hinder som straffrättsliga domar eller allvarliga disciplinära förseelser föreligga. Den som önskar arbeta som advokat måste enligt § 4 Bundesrechtsanwaltsordnung (BRAO) ansöka om godkännande och visa att hen uppfyller de personliga och yrkesmässiga kraven. Vid anställning inom offentlig tjänst (domare, åklagare) gäller framför allt tjänstemannarätten; den personliga, hälsomässiga och karaktärsmässiga lämpligheten kontrolleras.
Vilka tidsfrister måste beaktas vid yrkesstart efter andra statliga examen?
Tidsfristerna varierar beroende på vilken karriärväg som eftersträvas. För godkännande som advokat bör ansökan enligt § 6 BRAO lämnas in så snart intyget om andra statliga examen erhållits. Även vid ansökan till rättsväsendet (domare, åklagare) måste frister följas, vilka anges i respektive delstaters utlysningar och ofta kan vara flera månader. Att missa dessa frister kan leda till betydande förseningar, särskilt eftersom vissa urvalsprocesser endast sker en gång per år eller platser kan vara begränsade. Viktigt är även att inte överskrida inlämningsfristerna för nödvändiga handlingar såsom registerutdrag eller hälsointyg.
Vilka dokument krävs juridiskt för godkännande som advokat?
För godkännande som Rechtsanwalt enligt BRAO krävs omfattande dokumentation. Dit hör intyget över godkänd andra statliga examen, en tabellformad meritförteckning, födelseattest, belastningsregisterutdrag för myndighetsbruk, bevis på betalning av avgifter för godkännande och advokatsamfund samt bevis på tillräcklig ansvarsförsäkring. Beroende på advokatsamfundets distrikt kan ytterligare dokument krävas, såsom bevis på en skadeståndsförsäkring för förmögenhet enligt § 51 BRAO. För utländska sökande kan översättningar och erkännandebeslut krävas.
Vilka särdrag gäller juridiskt vid inträde i domartjänst?
Vid inträde i domartjänst ska respektive förbundslands tjänstemannarättsliga regler följas. Utnämningen till domare på prov sker efter kontroll av personlig, yrkesmässig och hälsomässig lämplighet av justitieförvaltningen. Förutom avlagd huvudexamen (behörighet till domartjänst enligt § 5 DRiG) krävs regelmässigt utökat belastningsregisterutdrag. Det får inte föreligga uteslutningsgrunder enligt domarlagen eller Beamtenstatusgesetz, exempelvis allvarliga brott eller tvivel om författningstrohet. Urvalsprocesserna är ofta flerstegade, med intervjuer eller assessment center, och beslutet måste uppfylla kraven för meritbaserad urval enligt Art. 33 Abs. 2 GG.
Hur förhåller det sig juridiskt med självständighet efter andra statliga examen?
Direkt inträde i egenföretagande, till exempel genom att starta egen byrå, är i grunden tillåtet, förutsatt att godkännande för Rechtsanwalt enligt § 4 BRAO har beviljats. Man måste uppfylla lagkraven bland annat vad gäller ansvarsförsäkring, adekvata byrålokaler (§ 27 BRAO), efterleva yrkesreglementet (BORA) samt ansvarar för anmälningar till advokatsamfund och pensionsfonder. Skattemässigt ska ett skattenummer ansökas hos skattemyndigheten, och beroende på omsättning beaktas även mervärdesskatt. Yrkesrättsligt måste även särskild uppmärksamhet ägnas tystnadsplikten, reklamrätten samt antagande och handläggning av mandat.
Vilka juridiska möjligheter finns vid avslag på godkännande från advokatsamfund eller justitieförvaltning?
Vid avslag på godkännande till advokatyrket eller vid inträde i offentlig tjänst för rättsväsendet har den drabbade normalt rätt till förvaltningsrättslig prövning. Beslutet kan först överklagas genom särskild invändningsprocess (där sådan finns) eller genom formellt överklagande. Om överklagandet avslås är vägen öppen för talan vid förvaltningsdomstol. Tidsfristerna måste iakttas och dessa avgörs av respektive förvaltningsprocessrätt eller förvaltningsdomstolsordning (VwGO). Särskilt relevant är noggrann motivering av avslagsbeslutet, som måste vara prövbar och begriplig. Vid kränkning av processuella rättigheter kan man ha rätt till ny prövning eller omedelbart godkännande.