Karriär inom offentlig tjänst efter din notarietjänstgöring

Definition: Karriär inom offentlig tjänst efter praktikperioden

Als Karriär inom offentlig tjänst efter praktikperioden avses den yrkesmässiga utvecklingen inom den offentliga sektorn som står öppen för dem som har avslutat en praktikperiod, särskilt inom juridik, efter att ha avlagt den andra statliga examen. Karriärvägarna omfattar klassiska tjänstemannabanor och anställningar i statliga, regionala och kommunala institutioner. Praktikperioden har här en nyckelfunktion som förberedelse för inträde i den högre förvaltningen.

Rättsliga ramar för praktikperioden

Praktikperioden som förberedande tjänstgöring

Praktikperioden utgör en lagreglerad förberedande tjänstgöring. Särskilt inom juridikområdet är den obligatorisk efter den första statliga examen för att man ska kunna få tillträde till den andra statliga examen (§ 5 DRiG – tysk domarlag). Den förmedlar praktiska kunskaper inom olika stationer, till exempel vid domstolar, åklagarmyndigheter och myndigheter. Utbildningens innehåll och längd regleras genom de enskilda delstaternas lagar om juristutbildning samt kompletterande utbildningsföreskrifter.

Behörighetskrav

De viktigaste behörighetskraven för praktikperioden är den framgångsrika avklaringen av den första statliga examen samt tyskt medborgarskap eller medborgarskap i en likställd medlemsstat inom Europeiska unionen. För direkt karriärstart i offentlig tjänst krävs att man har klarat den andra statliga examen, vilket ger behörighet till domarämbetet (”Befähigung zum Richteramt” enligt § 5 Abs. 1 DRiG).

Karriärvägar inom offentlig tjänst efter praktikperioden

Tjänstemannakarriär inom högre tjänst

Den klassiska karriären inom offentlig tjänst efter praktikperioden sker i form av en bana inom högre tjänst. De rättsliga grunderna för anställning och befordran regleras genom tjänstemannalagsstiftningen på förbundsnivå (Bundesbeamtengesetz, BBG; Bundeslaufbahnverordnung, BLV) samt motsvarande delstatliga lagar.

Anställning, utnämning och provanställning

Efter godkänd andra statliga examen kan personer inom offentlig tjänstberoende på behov, utnämnas till en tjänst inom högre tjänst (ingångstjänst: lönegrupp A 13). Utnämningen sker genom överlämnande av ett utnämningsbevis; de rättsliga ramarna anges i Beamtenstatusgesetz (BeamtStG) samt de aktuella tjänstemannalagarna. Innan en livstidsanställning är möjlig krävs en provanställning (vanligtvis tre år, se § 10 BeamtStG), under vilken lämplighet, förmåga och yrkesskicklighet bedöms.

Kandidatermed behörighet till domarämbete kan ansöka om tjänster som domare eller åklagare. Anställningskrav och urvalsprocedurer regleras av Deutsches Richtergesetz (DRiG), särskilt §§ 12–15 DRiG. Utnämning till tjänsteman på prov är även här ett absolut krav. Ett senare byte mellan rättsväsendet, förvaltning och andra områden inom högre tjänst är under vissa omständigheter möjligt (se § 12 DRiG).

Förvaltning och departement

Utöver domarkarriärer finns även tjänster inom departement, delstatsförvaltningar, underordnade myndigheter eller inom Europeiska unionen. Anställningen sker enligt reglerna för respektive förbunds- eller delstatlig karriärlag. Den aktuella tjänsten är vanligtvis placerad i lönegrupp A 13 eller motsvarande lönegrupp.

Utrikesförvaltning och förbundsmyndigheter

Även utrikesförvaltningen (Utrikesdepartementet, diplomat-karriär) samt federala myndigheter (t.ex. federala ministeriet, Bundes­kartellamt, Bundeskriminalamt) rekryterar kandidaterfrån praktikperioden till högre administrativa befattningar. Dessa omfattas av särskilda urvals- och utvecklingsprogram och ofta ytterligare prov samt intervjuer.

Anställningsförhållande i offentlig tjänst

Förutom klassisk tjänstemannaanställning finns för kandidater även möjlighet att ingå ett anställningsförhållande enligt kollektivavtalet för offentlig tjänst (TVöD/TV-L). Anställningskrav och utvecklingsmöjligheter styrs då av kollektivavtalet och respektive arbetsbeskrivning.

Lön och ersättning

Ersättningen inom offentlig tjänst regleras av Bundesbesoldungsgesetz (BBesG) och motsvarande delstatliga lagar. Ingångstjänst i högre tjänst är normalt lönegrupp A 13. För anställda sker lönesättningen enligt TVöD/TV-L, vanligen i de högre lönegrupperna (t.ex. E 13).

Disciplinära och tjänstemannarättsliga aspekter

Tjänstemän omfattas av både tjänsterättsliga och disciplinära regler. Rättigheter och skyldigheter för offentligt anställda regleras i BeamtStG och kompletterande lagstiftning. Disciplinära åtgärder vid skyldighetsbrott är konkretiserade i Bundesdisziplinargesetz eller de delstatliga disciplinlagarna.

Vidareutbildning, specialiseringar och karriärmöjligheter

För en hållbar karriär inom offentlig tjänst finns ett antal föreskrifter och erbjudanden om fortbildning, t.ex. genom obligatoriskt deltagande i utbildningsinsatser (§ 42 BLV). Befordringsmöjligheter ges genom att ta ledande befattningar eller via byte till specialkarriärer.

Avslut och pension

Avslut av anställningsförhållandet inom offentlig tjänst sker antingen genom pensionering, entledigande, egen begäran eller disciplinära åtgärder. De relevanta föreskrifterna om pension finns i lagen om tjänstepension för tjänstemän och i de enskilda delstaternas pensionslagar.

Rättsskydd och medbestämmanderättigheter

Anställda inom offentlig tjänst har tillgång till ett omfattande rättsskyddssystem, vilket medger prövning av förvaltningsbeslut genom överklagande och domstolsprövning. Personalrepresentationsrättigheter och möjligheter till deltagande regleras i lagstiftningen om personalrepresentation.

Slutsats

Karriären inom offentlig tjänst efter praktikperioden är omfattande rättsligt reglerad. Den erbjuder en mängd olika karriärvägar inom rättsväsendet, förvaltning, departement och andra offentliga institutioner. Behörighetskrav, struktur och möjligheter till yrkesmässig avancemang, rättigheter och skyldigheter samt ersättning och rättsskydd speglar ett komplext rättsstatligt ramverk som gör en målinriktad planering och förberedelse för inträde och fortsatt karriär oumbärlig.

Vanliga frågor

Vilka rättsliga krav gäller för övergång till tjänstemannaanställning efter juristpraktikperioden?

Efter avslutad förberedande juristtjänstgöring (praktikperiod) ställer övergången till tjänstemannaanställning på prov enligt §§ 9 ff. BeamtStG (tjänstemannastatuslag) vissa rättsliga krav. Dit hör särskilt godkänt andra juridiska statliga examen, medborgarskap i ett EU-land eller likställd stat (§ 7 BeamtStG), personlig lämplighet (t.ex. tillförlitlighet, lojalitet enligt § 7 Abs. 1 Nr. 2 BeamtStG), hälsomässig lämplighet – som regel styrkt genom läkarundersökning – samt behörighet till domarämbetet enligt § 5 DRiG (tysk domarlag). Därtill ska föreskrifterna i gällande delstatlig tjänstemannalag och eventuella karriärregler beaktas (t.ex. åldersgränser enligt delstatsrätt). En fullständig praktikperiod ersätter ofta motsvarande förkunskaper som krävs i andra karriärer och uppfyller sålunda i de flesta fall karriärkraven.

Vilka rättsliga skillnader finns vid ansökan om tjänstemannatjänster mellan förbund och delstater?

Ansökan om tjänstemannatjänster efter praktikperioden omfattas av både nationell och delstatlig lagstiftning. BeamtStG ger visserligen grundläggande bestämmelser för hela landet, men de enskilda delstaterna reglerar detaljer som åldersgränser, urvalsprocedurer och ytterligare krav genom egna lagar (t.ex. BayBG för Bayern, LBG NRW för Nordrhein-Westfalen). Dessutom gäller särskilda föreskrifter för förbundet (federala myndigheter, t.ex. federala ministerier) enligt Bundesbeamtengesetz (BBG). Sökande måste därför känna till och följa respektive delstatsrättsliga krav. Utlysningar, urvalsprocedurer, dokumentationskrav och tidsfrister kan därmed skilja sig åt och bör vid behov kontrolleras i respektive lag och utlysning.

Vilka rättsliga möjligheter finns efter praktikperioden för övergång till högre icke-teknisk förvaltningstjänst?

Den som efter praktikperioden vill gå över till högre icke-teknisk förvaltning måste juridiskt ha behörighet för högre tjänst, vilken erhålls genom godkänd andra juriststatliga examen enligt §§ 7, 13 BLV (Bundeslaufbahnverordnung) eller motsvarande delstatliga karriärlagar. Tillträde sker framför allt genom urvalsprocedurer enligt principen om urval av de bästa enligt art. 33 Abs. 2 GG samt §§ 9, 14 BeamtStG. Dessutom finns ofta specifika tjänstemannakvalifikationskrav (t.ex. hälsokrav, högsta ålder och tyskt eller EU-medborgarskap). För direkt inträde krävs regelmässigt ansökan till utlysta tjänster, eftersom reserverade eller företrädesbaserade anställningar för juristpraktikanter inte generellt förekommer.

Finns det lagstadgade åldersgränser för inträde i offentlig tjänst efter juristpraktik?

Ja, fastställandet av högsta ålder regleras rättsligt enligt gällande delstatliga eller federala tjänstemannalagar och varierar mellan förbund och delstater. Exempelvis innehåller § 48 BBG samt motsvarande bestämmelser i delstatslagarna föreskrifter om högsta inklädnadsålder, vanligen mellan 40 och 45 år, men vissa delstater har avvikande åldersgränser eller undantagsregler (t.ex. för personer med funktionsnedsättning eller barnuppfostringstid). Åldersgränsen avser tidpunkten för första utnämningen till tjänsteman på prov. Om en sökande överskrider denna gräns kan anställning i princip uteslutas; men undantag kan medges på ansökan vid tvingande personliga eller tjänstemässiga skäl och om diskriminerings- och likabehandlingskraven respekteras.

Vad gäller vid livstidsanställning på prov efter praktikperioden?

Livstidsanställning på prov innebär enligt § 10 BeamtStG det första steget mot permanent tjänst inom offentlig sektor. Rättsligt är det särskilt viktigt att lämplighet, förmåga och prestation kontrolleras under provtiden. Provanställningen är – beroende på karriär och delstat – normalt tre till fem år och avslutas senast vid den lagstadgade tidsfristens slut eller tidigare vid särskilt enastående prestation (§ 10 Abs. 2 BeamtStG). Under provtiden kan en entledigande ske vid bristande lämplighet enligt § 34 Abs. 1 BeamtStG, men den berörde har rätt till hörande och motivering. Efter framgångsrik provtid följer, vid begäran och fastställd lämplighet, tillsvidareanställning. Vid disciplinära, straffrättsliga eller hälsorelaterade brister gäller särskilda processer och skyddsmekanismer under provtiden.

Vilka rättsregler gäller för övergång till domartjänst efter praktikperioden?

Övergången till domartjänst regleras av Deutsches Richtergesetz (DRiG). Enligt § 5 DRiG är kravet behörighet till domarämbete, vilket uppnås genom godkänd andra juridisk statlig examen. Tjänst som domare på prov tillsätts enligt delstatliga tillämpningslagar till DRiG, med hänsyn till lämplighet, förmåga och prestation enligt § 9 DRiG. Urvalsproceduren måste följa principen om urval av de bästa (artikel 33 Abs. 2 GG). För anställning som domare gäller också ofta högsta ålder och särskilda regler. Permanent domartjänst efter provtjänstgöring kräver ytterligare kontroll av yrkesmässig lämplighet och prestation; vidare är övergångar, utnämningar och entlediganden detaljerat reglerade genom DRiG och respektive delstatlig domarlag.

Vilka rättsliga möjligheter finns vid avslag på livstidsanställning efter praktikperioden?

Om livstidsanställning avslås – exempelvis på grund av bristande hälsomässig eller personlig lämplighet, överskridande av åldersgräns eller otillräckliga prestationer – finns enligt Art. 19 Abs. 4 GG och gällande tjänstemanna- och förvaltningsrättsliga föreskrifter omfattande rättsskydd. Mot avslagsbeslutet kan överklagande lämnas inom föreskriven tidsfrist (oftast en månad från delgivning); därefter är det möjligt att gå vidare till förvaltningsdomstol (talan enligt § 40 VwGO). Under domstolsprövningen granskas lagligheten av avslaget, särskilt korrekt tillämpning och tolkning av tjänstemanna­status­lagen, delstatliga lagar eller DRiG samt konstitutionella principer som urval av de bästa och likabehandling. Asyl- och EU-rättsliga aspekter kan i vissa fall också vara relevanta.

Vilka rättsliga konsekvenser uppstår vid frivillig avgång från offentlig tjänst efter provanställning?

Ett frivilligt utträde ur tjänsteförhållandet som prövotjänsteman är när som helst möjligt genom en skriftlig begäran om entlassning (§ 22 BeamtStG). Tjänstemannen förlorar därmed i princip omedelbart alla rättigheter och skyldigheter som följer av tjänsteförhållandet. Juridiskt relevant är därvid regleringen om spärrtid i § 23 Abs. 3 BeamtStG, som särskilt rör återintagning i statsförvaltningen eller rätt till pension. Pensionsrättigheter förvärvas inte, då detta normalt kräver en minsta tjänstgöringstid som livstidsanställd tjänsteman. Under prövotiden intjänade rättigheter till försörjning eller stöd upphör vid entlassningens giltighet. Om man efter utträdet vill återinträda i offentlig tjänst, gäller återigen de lagstadgade förutsättningarna och urvalsförfarandena för anställning.