Definition och rättslig status för Rechtsreferendar
Der Rechtsreferendar är i Tyskland en person som efter att ha avlagt det första statliga juristexamen (Erstes Staatsexamen) genomför den så kallade juridiska praktiktjänsten (Rechtsreferendariat). Rechtsreferendariatet fungerar som en praktisk förberedelse inför det andra juridiska statliga provet och är obligatoriskt för att erhålla behörighet för domartjänst enligt § 5 avsnitt 1 i den tyska domarlagen (DRiG). Rechtsreferendarer står i ett offentligrättsligt utbildningsförhållande till respektive förbundsland.
Rättsliga grunder
Den rättsliga utformningen av Rechtsreferendariatet är huvudsakligen förankrad i den tyska domarlagen (DRiG). Därutöver gäller varje förbundslands egna utbildnings- och examensförordningar, såsom juristutbildnings- och examensförordningar.
Tysk domarlag (DRiG)
Enligt §§ 5 ff. DRiG ska förberedelsetjänsten fullföljas efter att juristutbildningen (Erstes Staatsexamen) har avslutats med godkänt resultat. DRiG fastställer grundstrukturen för referendariatsystemet och väsentliga krav för tillträde till förberedelsetjänsten.
Juristutbildningslagar i delstaterna
Genomförandet och organisationen åligger delstaterna. Varje förbundsland har specifika regler som framförallt bestämmer längd, upplägg och genomförande av förberedelsetjänsten, med hänsyn till föreskrifterna i DRiG.
Rättslig ställning för Rechtsreferendare
Rechtsreferendare står i ett särskilt offentligrättsligt utbildningsförhållande (”Vorbereitungsdienstverhältnis”) till respektive förbundsland. De är inte fullvärdiga domare eller åklagare och heller inte anställda inom offentlig tjänst i traditionell mening.
Vanligtvis betraktas Rechtsreferendare som aspiranter till högre tjänster och har en status ungefär motsvarande tjänstemän på prövotid (§ 17 I DRiG i samband med delstatsrätt).
Förlopp och innehåll i Rechtsreferendariatet
Rechtsreferendariatet är primärt utformat som ett praktiskt orienterat utbildningsavsnitt. Det kombinerar praktisk erfarenhet i olika stationer med kompletterande utbildnings- och arbetsgrupper.
Varaktighet för Rechtsreferendariatet
Den ordinarie längden är 24 månader (två år). Mindre avvikelser kan förekomma beroende på förbundsland.
Struktur – utbildningsstationer
Förberedelsetjänsten delas typiskt sett upp i följande stationer (längd och ordningsföljd varierar beroende på förbundsland):
- Civilrättsstation: Praktik vid tingsrätt eller regional domstol, huvudsakligen i en civilrättsavdelning.
- Straffrättsstation: Utbildning vid en åklagarmyndighet eller en brottmålsdomstol.
- Förvaltningsstation: Tjänstgöring vid en myndighet inom allmän eller särskild förvaltning.
- Advokatstation: Deltagande vid en advokatbyrå.
- Valbar station: Självständig fördjupning inom ett fritt valbart område (t.ex. företag, myndigheter, domstol utomlands).
Dessutom kompletteras stationerna av Arbetsgrupper som följer stationerna. Dessa tjänar till fördjupad utbildning, erfarenhetsutbyte samt förberedelse inför det andra statliga provet.
Förmedling av praktiska färdigheter
Under förberedelsetjänsten ska referendarer i synnerhet tillägna sig följande kompetenser:
- Upprättande av utlåtanden och beslutsunderlag
- Utkast till domar, beslut och förelägganden
- Upprättande av inlagor
- Genomförande av bevisupptagning
- Deltagande i förhandlingar, sammanträden och överläggningar
Rättigheter och skyldigheter för Rechtsreferendare
Skyldigheter
Rechtsreferendare omfattas av omfattande skyldigheter som föreskrivs av utbildningsförhållandet:
- Deltagande i föreskrivna utbildningsstationer och arbetsgrupper
- Föra journal över utbildningsförloppet (enligt respektive förbundslands föreskrifter)
- Tystnadsplikt enligt § 37 Tjänstemannastatuslag (BeamtStG) och relevant delstatlig rätt
- Samvetsgrant fullgörande av tilldelade uppgifter och efterlevnad av tjänsteinstruktioner
- Deltagande i praktiska uppgifter, t.ex. tjänstgöring vid åklagarmyndigheten eller utkast till domar åt domare
Rättigheter
Rechtsreferendare har olika rättigheter och förmåner:
- Rätt till ändamålsenlig utbildning och handledning från handledare
- Skydd genom respektive förbundslands tjänstemannarätt
- Utbetalning av underhållsstöd (kan jämföras med lön, men är lägre och utan pensionsrättigheter)
- Möjlighet till särskild ledighet enligt delstatlig lagstiftning
- Medbestämmanderätt, t.ex. deltagande vid val av referendarernas personalråd
Andra juridiska statliga provet
Utbildningen avslutas med det andra juridiska statliga provet. Detta består vanligen av skriftliga och muntliga provprestationer (tentamen, aktaföredrag, muntlig examen) där de kunskaper och praktiska färdigheter som förvärvats under referendariatet prövas.
Betydelsen av det andra statliga provet
Det andra statliga provet är förutsättningen för att få tillträde till klassiska yrken inom rättsväsendet, förvaltning, juridisk rådgivning och notariat. Först efter detta prov förvärvas ”behörighet till domartjänst” enligt § 5 DRiG.
Avslutande av referendariatet
Skäl för avslut
Rechtsreferendariatet avslutas med
- Godkänt andra statliga prov,
- Uppfyllande av den ordinarie tidsramen (två år, ev. förlängning genom omtentamen, sjukdom m.m.),
- eller i undantagsfall genom entledigande, t.ex. vid allvarliga tjänstefel eller fusk under prov enligt § 22 DRiG i samband med delstatlig rätt.
Ersättning och socialförsäkring
Underhållsstöd
Rechtsreferendare erhåller ingen traditionell lön, utan s.k. underhållsstöd. Beloppet varierar beroende på förbundsland och baseras på budgetpolitiska riktlinjer.
Socialförsäkringsrättslig status
Eftersom Rechtsreferendare under förberedelsetjänsten generellt betraktas som tjänstemän på prövotid, omfattas de inte av den lagstadgade socialförsäkringsplikten. Det finns ingen avgiftsskyldighet för den lagstadgade pensions-, arbetslöshets- eller sjukförsäkringen. En privat sjukförsäkring eller frivilligt medlemskap i den lagstadgade sjukförsäkringen är nödvändig.
Särskilda regler och utlandsstationer
Många delstatsförordningar tillåter under den valbara stationen att en del av praktiktiden genomförs utomlands. På så vis kan praktiska erfarenheter vid internationella institutioner, ambassader, utländska domstolar eller advokatbyråer inhämtas.
Reformer och utveckling
Strukturen på Rechtsreferendariatet anpassas kontinuerligt till samhälleliga, europeiska och arbetsmarknadspolitiska förändringar. Under de senaste åren har lagstiftning och förvaltning särskilt fokuserat på digitalisering, förenlighet mellan familjeliv och utbildning samt examenssystemets utformning.
Litteratur och vidare källor
- Tysk domarlag (DRiG)
- Juristutbildningslagar och examensförordningar i delstaterna
- Lagtexter om tjänstemannarätt och BeamtStG
- Justitieministerier på federal- och delstatsnivå – informationsportaler om Rechtsreferendariat
Observera: Innehållet i denna artikel återspeglar lagstiftningens och praxisens status fram till juni 2024. På grund av delstatliga särregler rekommenderas kompletterande konsultation av för tillfället gällande utbildnings- och examensförordningar.
Vanliga frågor
Vilka laggrunder reglerar Rechtsreferendariatet i Tyskland?
Rechtsreferendariatet i Tyskland regleras i första hand av den tyska domarlagen (DRiG), särskilt §§ 5 ff. DRiG, som fastställer förutsättningar, förlopp och syfte med den juridiska förberedelsetjänsten. DRiG kompletteras av delstatliga bestämmelser från respektive justitieministerium som återfinns i referendarieordningar eller juristutbildningslagar (t.ex. JAG NRW, JAG Bayern). Dessa regler preciserar stationernas utformning, examensförfarande, ersättningsregler samt referendariers rättigheter och skyldigheter. Därtill gäller olika administrativa föreskrifter, förordningar och genomförandeanvisningar, framför allt om fördelning av stationer, ledighetsmöjligheter och disciplinåtgärder.
Vilka skyldigheter och rättigheter har Rechtsreferendare under förberedelsetjänsten enligt gällande lag?
Rechtsreferendarer är under förberedelsetjänsten föremål för särskilda skyldigheter enligt § 36 DRiG och relevanta delstatsregler, särskilt tystnadsplikt (§ 43 DRiG), lojalitets- och trohetsplikt gentemot arbetsgivaren samt förbud mot att ta emot gåvor (§ 331 StGB i förening med tjänstemannarättsliga föreskrifter). Dessutom råder närvaroplikt vid utbildningstillfällen och krav på ansvarskänsla för eget lärande och medverkan. Å andra sidan har referendare rätt till månatligt underhållsstöd, rätt till lagstadgat olycksfallsskydd och kan ansöka om ledighet inom ramen för utbildningsföreskrifterna. De har även rätt till rättvis utbildning och handledning av kvalificerade handledare, inklusive möjlighet att få prestationer bedömda och eventuellt prövade.
Hur klassificeras Rechtsreferendariatet socialförsäkringsrättsligt?
Rechtsreferendariatet är ingen socialförsäkringspliktig anställning, utan ett offentligrättsligt utbildningsförhållande. Rechtsreferendare får underhållsstöd enligt § 59 DRiG och relevanta delstatsbestämmelser. För referendare gäller normalt ingen försäkringsplikt i den lagstadgade pensions-, sjuk-, vård- och arbetslöshetsförsäkringen; istället måste de själva ombesörja sin sjukförsäkring, vanligtvis genom privat eller frivillig lagstadgad försäkring. Avgiftsbehandlingen beror i detalj på individuella omständigheter såsom familjeförsäkring eller bisysslor. Därutöver omfattas de av olycksfallsskydd från respektive förbundsland.
Vilka möjligheter finns för förlängning eller förkortning av referendariatet enligt lag?
Rechtsreferendariatet kan i huvudsak förlängas eller förkortas endast av giltiga skäl. Rättsliga grunder för detta återfinns i delstaternas referendarieordningar eller juristutbildningslagar. Skäl för förlängning är särskilt sjukdom, föräldraledighet, graviditetsskydd, vård av närstående, värn- eller civilplikt samt andra jämförbara hinder. Förlängning beviljas efter ansökan och uppvisande av relevanta intyg genom administrativt beslut. Förkortning är däremot endast tillåten i undantagsfall, t.ex. om en del av förberedelsetjänsten redan fullgjorts i ett annat förbundsland eller EU-land, eller vid särskilda hårda omständigheter.
Vilka konsekvenser har förseelser mot tjänsteplikten under Rechtsreferendariatet?
Tjänstefel av Rechtsreferendarer beivras disciplinärt enligt tjänstemannarättsliga principer, såsom de fastställs i respektive delstatlig disciplinlag. Möjliga konsekvenser sträcker sig från skriftliga tillrättavisningar till avsked från förberedelsetjänsten i allvarliga fall, t.ex. vid allvarliga brott mot tystnadsplikten, brottsliga handlingar eller grov åsidosättelse av tjänsteinstruktioner. Dessutom kan tjänstefel påverka betygsättningen och rätten att delta i statligt prov, och i vissa fall kan utbetalda understöd återkrävas. Berörda Rechtsreferendare har rätt till rättslig hörande och eventuellt att överklaga disciplinära åtgärder.
Är bisyssla tillåten under referendariatet?
Bisysslor är enligt § 60 Tjänstemannastatuslag (BeamtStG) i princip tillståndspliktiga, eftersom Rechtsreferendare i stor utsträckning likställs med tjänstemän under förberedelsetjänsten. Ansökan om tillstånd för bisyssla ska prövas av behöriga myndigheter vid utbildningsdomstolen eller den regionala domstolen, särskilt med hänsyn till intressekonflikt, skyldighet att fokusera på förberedelsetjänsten samt påverkan på tjänstens tidslöpt. Oanmälda eller otillåtna bisysslor räknas som tjänstefel och kan leda till disciplinära följder. Den tillåtna arbetstiden är regelmässigt begränsad (t.ex. 10 timmar/vecka).
Föreligger rätt till deltidsarbete eller flexibelt upplägg under referendariatet?
Möjligheten att fullgöra Rechtsreferendariatet på deltid regleras av respektive förbundslands bestämmelser, som delvis hänvisar till Bundesgleichstellungsgesetz (BGleiG), Mutterschutzgesetz (MuSchG) eller Teilzeit- und Befristungsgesetz (TzBfG). Rätt till deltid kan föreligga vid föräldraskap, vård eller hälsoskäl och ska ansökas om och godkännas individuellt. Vid deltid förlängs referendariatet vanligen i förhållande till minskningen. Alla utbildningsmoment och provprestationer måste dock genomföras precis som vid heltidsmodell; avvikelser och tidsfrister styrs av konkreta delstatliga föreskrifter.