Extrajobb och praktikplatser: Juridisk definition och grunder
Extrajobb och praktikplatser är två utbredda anställningsformer som har stor betydelse särskilt för skolelever, studenter samt personer som är nya på arbetsmarknaden. Båda formerna omfattas av särskilda arbetsrättsliga, skattemässiga och socialförsäkringsrättsliga bestämmelser. Följande översikt ger en omfattande inblick i de rättsliga ramarna, avgränsningarna samt de viktigaste särdragen för extrajobb och praktikplatser enligt tysk rätt.
1. Extrajobb – rättsliga ramar
1.1 Begreppsbestämning
Ett extrajobb är en inkomstbringande sysselsättning som utförs utöver en huvudsaklig anställning, en skol- eller universitetsutbildning eller som deltidsarbete. Extrajobb utförs oftast utanför ordinarie arbetstid och syftar till att ge en extra inkomst eller till att utveckla nya färdigheter. Ofta sker extrajobb som minibjobb eller kortvarig anställning.
1.2 Arbetsrättsliga grunder
1.2.1 Arbetstidsregler
Arbetstagare är enligt arbetstidslagen (ArbZG) skyldiga att följa den lagstadgade maximitiden för arbetstid. Arbetstiden från både huvud- och extrajobb adderas och får som regel inte överstiga åtta timmar per dag respektive maximalt 48 timmar per vecka (§ 3 ArbZG). Undantag är endast tillåtna under vissa förutsättningar och inom begränsad omfattning.
1.2.2 Huvudarbetsgivarens godkännande
Det finns i grunden ingen skyldighet att informera huvudarbetsgivaren om ett extrajobb, såvida detta inte särskilt krävs i anställningsavtalet. Ett extrajobb får dock inte negativt påverka huvudsysslan eller bryta mot konkurrensförbud, förbud mot bisysslor i avtalet eller arbetstidslagen.
1.2.3 Skydd för särskilda grupper
Skolelever, lärlingar och studenter omfattas av särskilda bestämmelser enligt ungdomsskyddslagen (JArbSchG) respektive arbetstidslagen och får bara utföra extrajobb inom lagliga ramar.
1.3 Socialförsäkringsrättsliga aspekter
1.3.1 Minijobb (småskaliga anställningar)
En minijobb föreligger när den regelbundna månatliga lönen inte överstiger 538 euro (per 2024) eller när en kortvarig anställning pågår högst tre månader eller 70 arbetsdagar per kalenderår. Minijobb är i grunden socialförsäkringsfria för arbetstagare (undantaget pensionsförsäkring), medan arbetsgivaren betalar schablonavgifter.
1.3.2 Flera anställningar
Vid flera extrajobb läggs de sammanlagda lönerna ihop. Om den totala inkomsten överskrider minibjobbsgränsen, ska sociala avgifter betalas.
1.3.3 Huvud- och extrajobb
Socialförsäkringsplikten är kopplad till den första huvudsakliga anställningen. Extrajobb kan under vissa villkor vara försäkringsfria, så länge de inte överstiger småinkomstgränserna och inte samtliga anställningar är hos samma arbetsgivare.
1.4 Skattemässig behandling
1.4.1 Lönebeskattning med schablonskatt
Minijobb omfattas oftast av schablonbeskattning (vanligen 2 procent). Den som har flera minijobb eller överskrider småinkomstgränsen måste ta upp inkomsten i sin inkomstdeklaration.
1.4.2 Val av skatteklass
För extrajobb utanför småinkomstgränsen är skatteklassen avgörande, vilket kan påverka lönens storlek och eventuella restskatt vid årets slut.
2. Praktikplatser – Juridisk kategorisering och krav
2.1 Begreppsavgränsning
En praktikplats är ett tidsbegränsat anställningsförhållande som främst syftar till att förvärva praktiska kunskaper och färdigheter och ofta föregår en senare yrkesverksamhet eller utbildning. Praktikplatser kan vara frivilliga, obligatoriska enligt utbildningsprogram eller utformas som s.k. obligatorisk praktik.
2.2 Arbetsrättslig utformning av praktikplatsen
2.2.1 Praktikavtal
För praktikförhållandet rekommenderas ett skriftligt avtal som reglerar de väsentliga arbetsvillkoren (t.ex. arbetsinnehåll, start- och sluttid, ersättning, arbetstid, uppsägningstider). Vid obligatoriska praktikplatser enl. skola, universitet eller utbildning är det också viktigt att beakta studie- eller examensföreskrifter.
2.2.2 Löneminimum
Lagstadgad minimilön gäller i princip även för praktikanter. Det finns dock undantag:
- Obligatoriska praktikplatser inom skola, utbildning eller studier är undantagna från minimilönen.
- Frivilliga praktikplatser som varar högst tre månader som orientering före utbildningens eller studiernas början är också undantagna.
- Vid frivillig praktik längre än tre månader och vid frivillig praktik under studierna finns rätt till minimilön (2024: 12,41 euro per timme).
2.2.3 Ytterligare arbetsrättsliga bestämmelser
Praktikanter omfattas av arbetsrättsliga skyddsregler i den utsträckning de gäller för arbetstagare, t.ex. med avseende på arbetstid, arbetarskydd och skydd för mödrar.
2.3 Socialförsäkringsrättslig klassificering
2.3.1 Obligatorisk praktik
För en obligatorisk praktik inom ramen för skol-, utbildnings- eller studieplan gäller i regel försäkringsfrihet i sjuk-, vård-, pensions- och arbetslöshetsförsäkring. Undantagna är praktikplatser som är avlönade, där försäkringsplikt kan uppstå i det enskilda fallet.
2.3.2 Frivillig praktik
Vid frivilliga praktikplatser gäller de allmänna reglerna för socialförsäkring. Beroende på arbetstiden och ersättningen kan försäkringsplikt föreligga, liknande som vid reguljära anställningar. För mindre praktikplatser (under småinkomstgränsen) gäller reglerna för minijobb.
2.4 Skattemässiga aspekter
Beskattningen av praktikersättning sker enligt samma principer som för reguljär lön. Överstiger ersättningen minijobbgränsen kan inkomstskatt tillkomma. Praktikanter med flera anställningar måste ta hänsyn till sin totala inkomst.
3. Standardbestämmelser, särdrag och skyldigheter
3.1 Arbetsrättsliga skyddsbestämmelser
För såväl extrajobb som praktikplatser gäller regler om minsta semester, lön vid sjukdom samt skyddsregler enligt semesterlagen, lagen om lön vid sjukdom och arbetstidslagen.
3.2 Särskilda bestämmelser för minderåriga
För personer under 18 år gäller särskilda bestämmelser enligt ungdomsskyddslagen. Dessa omfattar begränsningar gällande arbetstid, viloperioder, arbetsuppgifter och pauser.
3.3 Olycksfallsförsäkring
Både vid extrajobb och praktikplats finns försäkringsskydd via den lagstadgade olycksfallsförsäkringen. Avgifterna betalas i regel av arbetsgivaren eller praktikplatsen.
3.4 Upplysnings- och anmälningsplikt
Arbetstagare med en huvudsyssla är skyldiga att meddela sin arbetsgivare om de tar ett extrajobb, om detta föreskrivs i avtalet eller om huvudsysslan riskerar att påverkas negativt. Detta gäller särskilt vid konkurrens- eller konkurrensförhållanden.
4. Slutsats
Extrajobb och praktikplatser är viktiga former av inkomst och kvalificering i det tyska arbetslivet. De rättsliga ramarna är komplexa och utgörs särskilt av arbetsrätt, skatterätt och socialförsäkringsrätt. En noggrann bedömning av det enskilda fallet rekommenderas för att korrekt beakta arbetsrättsliga, skattemässiga och socialförsäkringsrättsliga konsekvenser samt undvika juridiska fallgropar.
Källor:
- Arbeitszeitgesetz (ArbZG)
- Mindestlohngesetz (MiLoG)
- Sozialgesetzbuch (SGB)
- Bundesurlaubsgesetz (BUrlG)
- Entgeltfortzahlungsgesetz (EFZG)
- Jugendarbeitsschutzgesetz (JArbSchG)
- Lagstadgad olycksfallsförsäkring
- Minijob-Zentrale
(Alla uppgifter utan garanti för fullständighet och korrekthet; aktuella, individuella regler och undantag måste alltid kontrolleras.)
Vanliga frågor
När räknas ett anställningsförhållande som extrajobb i juridisk mening?
En anställning betraktas som extrajobb när arbetstagaren utövar en ytterligare inkomstbringande sysselsättning vid sidan av sin huvudanställning, som inte är den huvudsakliga yrkesverksamheten. Juridiskt är det viktigt att notera att extrajobb i princip är tillåtna, så länge det inte finns lagstadgade förbud (t.ex. konkurrerande verksamheter eller brott mot arbetstidslagen) och att inget i huvudanställningsavtalet motsäger detta. Arbetstagare måste ofta meddela arbetsgivaren om extrajobb, särskilt om det finns risk för intressekonflikter eller om extrajobbet kan försämra prestationerna i huvudsysslan. Dessutom får den sammanlagda arbetstiden från båda jobben vanligen inte överstiga 48 timmar per vecka (arbetstidslagen). Även socialförsäkrings- och skattemässiga anmälningsplikter måste beaktas, särskilt om extrajobbet innebär att småinkomstgränsen överskrids.
Måste extrajobb eller praktikplatser anmälas till huvudarbetsgivaren?
Om extrajobb eller praktikplatser måste anmälas till huvudarbetsgivaren beror på det enskilda anställningsavtalet och gällande lagstiftning. Generellt finns ingen allmän lagstadgad anmälningsplikt för extrajobb eller praktikplatser. Däremot innehåller många arbetsavtal klausuler som föreskriver anmälningsplikt för bisysslor. Skyldigheten är till för att skydda arbetsgivarens legitima intressen, t.ex. avseende konkurrensförbud, sekretesskrav och efterlevnad av arbetstidsbestämmelser. För statligt anställda och tjänstemän gäller en uttrycklig anmälnings- och eventuellt godkännandeplikt enligt tjänstemannarätten eller kollektivavtal. Brott mot dessa skyldigheter kan leda till arbetsrättsliga konsekvenser såsom varningar eller i extrema fall uppsägning.
Hur bedöms extrajobb och praktikplatser ur socialförsäkringsrättsligt perspektiv?
Socialförsäkringsrättsligt skiljer sig extrajobb och praktikplatser beroende på typ (mindre, kortvariga, socialförsäkringspliktiga). Ett minijobb (upp till 538 euro i månaden, per 2024) är i grunden försäkringsfritt för arbetstagaren inom sjuk-, vård- och arbetslöshetsförsäkring, såvida inte arbetstagaren frivilligt väljer pensionsförsäkring. Vid flera anställningar adderas inkomsten; överskrider den totala inkomsten småinkomstgränsen kan försäkringsplikt uppstå. Vid obligatorisk praktik under utbildning är studenter vanligtvis undantagna från socialförsäkringsplikt; frivillig praktik ska däremot bedömas som reguljär anställning och är socialförsäkringspliktig om ersättningen överstiger småinkomstgränsen. Arbetsgivaren är skyldig att korrekt anmäla anställningen till socialförsäkringsinstitutionerna.
Vilka maximala arbetstider gäller för extrajobb och praktikplatser?
För extrajobb och praktikplatser gäller arbetstidslagens (ArbZG) regler. Den dagliga arbetstiden får normalt inte överstiga åtta timmar (måndag till lördag) och maximalt tio timmar endast om genomsnittet per dag under sex månader eller 24 veckor inte överstiger åtta timmar. Den totala arbetstiden för alla anställningar räknas ihop. Även pauser (minst 30 minuter vid sex timmars arbete) och minsta vila (11 timmar mellan två arbetsdagar) måste följas. För ungdomar med extrajobb eller praktik gäller de striktare bestämmelserna i ungdomsskyddslagen (JArbSchG).
Vilka skattemässiga aspekter ska beaktas vid extrajobb och praktikplatser?
Extrajobb är i Tyskland i grunden skattepliktiga. Mindre anställningar (minijobb) beskattas i regel med en schablonskatt om 2 %. Vid flera minijobb eller om ett extrajobb är en andrahandsanställning (med skatteklass VI), sker beskattningen enligt individuell skattesats. Praktikplatser beskattas skattemässigt som vanliga anställningar om de är avlönade. Om skattepliktiga inkomster uppstår genom extrajobb eller praktik under kalenderåret kan dessa överstiga årliga fribelopp och måste anges i inkomstdeklarationen. Studenter kan hävda särskilda fribelopp och avdragsgilla kostnader, t.ex. i samband med praktik inom utbildningen.
Finns det särskilda skyddsregler för minderåriga vid extrajobb och praktikplatser?
Barn och ungdomar är särskilt skyddade av ungdomsskyddslagen (JArbSchG). Barn under 15 år får i princip inte arbeta; undantag finns t.ex. för feriearbete från 13 års ålder med vårdnadshavares samtycke och högst två timmar per dag (lätta arbetsuppgifter). Ungdomar mellan 15 och 18 år får arbeta högst åtta timmar per dag och 40 timmar per vecka, men inte nattetid, på helger eller röda dagar (med undantag t.ex. inom hotell- och restaurang eller sjukvård). Dessa regler gäller även för praktik. Efterlevnaden kontrolleras av tillsynsmyndigheter, överträdelser kan medföra böter.
Vilka uppsägningstider gäller för extrajobb och praktikplatser?
Lagstadgade uppsägningstider för extrajobb och praktikplatser följer i princip § 622 BGB: Under prövotid kan anställningen sägas upp med två veckors varsel, därefter är vanlig uppsägningstid fyra veckor till den 15:e eller slutet av en kalendermånad. För praktikanställningar som är tidsbegränsade och ingår i utbildning eller studier är ordinarie uppsägning ofta utesluten, såvida inte avtalet uttryckligen innehåller en uppsägningsklausul. Vid grova förseelser kan omedelbar uppsägning ske enligt § 626 BGB. Även kortare eller längre tider kan gälla om detta är avtalat eller enligt kollektivavtal.
Vilka särskilda regler gäller för arbetande studenter i extrajobb eller praktik?
För arbetande studenter gäller särskilda socialförsäkringsrättsliga bestämmelser. Under terminerna (om de inte arbetar mer än 20 timmar per vecka under föreläsningsperioden) är de befriade från sjuk-, vård- och arbetslöshetsförsäkring (så kallade arbetandestudent-privilegier), men är försäkringspliktiga i pensionssystemet. Om 20-timmarsgränsen överskrids eller om arbete utförs på natten, under helger eller under lov kan undantag gälla och försäkringsplikt kan uppkomma. Arbetsrättsligt ska arbetande studenter behandlas som vanliga arbetstagare, de har rätt till semester och sjuklön. För praktikplatser som är obligatoriska delar av utbildningen gäller ytterligare undantag i socialförsäkringen. Avtal för arbetande studenter bör uttryckligen reglera att de aktuella villkoren uppfylls.