Begreppet och den rättsliga ramen för egenföretagande efter andra examen
Die Egenföretagande efter andra statliga examen avser i juridiskt sammanhang yrkesverksamhet som personer med genomgånget andra juridiska statliga examen (assessorexamen) utövar självständigt, på egen räkning och eget ansvar, utan att vara bundna till ett fast anställningsförhållande. I Tyskland markerar det andra statliga examen slutet på den reguljära juridiska utbildningen och öppnar möjligheten att börja en självständig rådgivande eller dömande verksamhet, särskilt som Rechtsanwalt, notarie eller i andra fria yrken.
Förutsättningar för egenföretagande efter andra examen
Genomgången andra statliga examen
Den väsentliga formella förutsättningen utgörs av godkänd assessorexamen. Först när titeln ”fulljurist” erhållits, erhålls tillträde till självständig yrkesverksamhet. Intyget om godkänt examen måste som regel visas upp vid anmälan eller ansökningsförfaranden.
Behörighetskrav för självständig yrkesutövning
För att påbörja självständig juridisk verksamhet krävs som regel en officiell tillåtelse, exempelvis som Rechtsanwalt eller notarie. Förutom slutförd utbildning gäller även ytterligare krav, såsom:
- Personlig tillförlitlighet och lämplighet enligt relevanta lagar (t.ex. Bundesrechtsanwaltsordnung)
- Intyg om en yrkesansvarsförsäkring
- Inga motstridiga straff- eller yrkesrättsliga hinder
Ytterligare rättsliga krav
Beroende på yrkesbild kan även särskilda regler för byråplats, organisation, efterlevnad av yrkesrättsliga regler, uppdragsacceptans och yrkeshemligheter krävas.
Former av självständig verksamhet efter andra examen
Rådgivning inom juridik
Ett av de klassiska alternativen är att starta egen byrå som Rechtsanwalt. Verksamheten bedrivs självständigt och i enlighet med yrkesrättsliga föreskrifter.
Notarieverksamhet
Med andra examen kan – efter lyckad ansökan och antagningsförfarande – även utnämning till notarie erhållas. Även här föreligger egenföretagande i juridisk mening.
Självständig verksamhet inom andra juridiska yrken
Förutom de nämnda yrkesrollerna är även rådgivnings-, sakkunnig- eller medlaruppdrag möjliga som självständig verksamhet efter andra statliga examen, så länge inga lagliga hinder föreligger.
Juridiska skyldigheter och ansvar
Eget ansvar och ansvarsskyldighet
Egenföretagare efter andra examen arbetar på egen räkning och bär det fulla företagarrisket. De ansvarar personligen för överträdelser av uppdragsavtal respektive för felaktiga tjänste- eller arbetsprestationer, oberoende av vald bolagsform.
Yrkesrätt och tystnadsplikt
Yrkesutövningen för självständiga juridiska tjänsteutövare omfattas av strikta lagstadgade krav, särskilt angående tystnadsplikt, förbud mot att företräda motstridiga intressen samt skyldighet till särskild omsorg vid mottagande av uppdrag.
Socialförsäkringsrättslig status
Egenföretagare ansvarar normalt själva för sin sociala trygghet. Det innefattar särskilt anmälan till pensionskassa (t.ex. juristers försäkringsverk) eller valfritt till lagstadgade eller privata hälso- och pensionsförsäkringar. Det finns i många fall ingen obligatorisk medlemskap i lagstadgade socialförsäkringar.
Bolagsrättsliga och skattemässiga aspekter
Tillåtna bolagsformer
Egen verksamhet samt bildande av kompanjonskap, partnerskapsbolag eller ekonomiska föreningar är möjligt när andra examen har avlagts. Varje bolagsform måste följa relevanta handels- och yrkesrättsliga föreskrifter.
Skatterättsliga skyldigheter
Egenföretagare omfattas av inkomstbeskattning (inkomstskatt, ev. bolagsskatt och näringsskatt för vissa bolagsformer) samt skyldighet att redovisa och betala moms, om de lagstadgade gränsvärdena överskrids.
Anmälan och påbörjande av självständig verksamhet
Anmälnings- och upplysningsskyldigheter
Påbörjandet av självständig verksamhet efter andra examen ska anmälas till flera instanser, särskilt:
- Skatteverket: För skattemässig registrering
- Ansvariga yrkesorganisationer (t.ex. för inskrivning i försäkringsverk)
- Näringslivskontoret, om verksamheten inte omfattas av listan över fria yrken
Nödvändiga försäkringar
Före påbörjandet av verksamheten måste tillräcklig yrkesansvarsförsäkring kunna påvisas. Kraven på minimitäckningsbelopp styrs av typen av verksamhet och bolagsstruktur.
Avslutning av den självständiga verksamheten
Avanmälan och rättsliga konsekvenser
Vid upphörande av självständig verksamhet finns olika avanmälningar att göra till myndigheter och institutioner (skatteverket, socialförsäkringar, yrkesregister). Underlåtelse kan leda till ogynnsamma skattemässiga och socialförsäkringsrättsliga konsekvenser.
Efteransvar och ansvar efter avslut
För redan antagna uppdrag eller ingångna avtal gäller även efter att yrkesutövningen har upphört ett efteransvar för eventuella överträdelser av skyldigheter. Längden på efteransvaret beror på lagstadgade preskriptionsfrister.
Slutsats och sammanfattning
Die Egenföretagande efter andra examen kännetecknas av en mängd rättsliga ramar. Framgångsrikt genomfört assessorexamen samt efterlevnad av yrkesrättsliga, skattemässiga och socialförsäkringsrättsliga skyldigheter är centrala. Självständig yrkesutövning kräver djupgående kunskaper inom yrkes-, bolags- och ansvarsrätt. Särskilda avtalsmässiga, ansvarsrättsliga och organisatoriska bestämmelser reglerar skyddad hantering av klientrelationer och fackmannamässig yrkesutövning. Genom att följa dessa regler kan risker minimeras och grunden för en framgångsrik självständig karriär efter andra statliga examen skapas.
Vanliga frågor
Vilka yrkesrättsliga krav måste uppfyllas för självständig verksamhet efter andra examen?
Efter det andra juridiska statliga examen krävs först upptagning i advokatsamfundet enligt § 4 BRAO för att få arbeta självständigt som Rechtsanwalt. Detta förutsätter en motsvarande ansökan, inklusive bevis på godkänt andra examen och nödvändig yrkesansvarsförsäkring enligt § 51 BRAO. Egen etablering eller bildande av kompanjonskap kräver dessutom att de yrkesrättsliga bestämmelserna om byråplats (§ 27 BRAO) och yrkesutövningsgemenskaper (§§ 59a ff. BRAO) följs. Inskrivning i advokatregistret och ev. i partnerskapsregistret krävs beroende på bolagsform. För andra självständiga juridiska aktiviteter, t.ex. som bolagsjurist, måste de lagstadgade reglerna för juridiska tjänster iakttas (§§ 1 ff. RDG), särskilt om ingen advokatbehörighet finns.
Vilka regler gäller för skyldighet att ha yrkesansvarsförsäkring?
Enligt § 51 BRAO är varje självständig Rechtsanwalt skyldig att teckna en yrkesansvarsförsäkring med en minsta försäkringssumma på 250 000 € per försäkringsfall och att upprätthålla denna under hela godkännandetiden. Detaljerna ska visas för respektive advokatsamfund. Om arbete bedrivs utan tillräcklig försäkring hotar återkallelse av godkännande (§ 14 Abs. 2 Nr. 9 BRAO). Vid val av försäkringsbolag måste det säkerställas att det är godkänt av den federala tillsynsmyndigheten för finansiella tjänster (BaFin). Försäkringen måste täcka alla typiska risker som kan uppstå vid advokatverksamhet, särskilda avtal kan krävas för speciella verksamhetsområden.
Vilka anmälningsskyldigheter gentemot myndigheter föreligger vid påbörjande av självständig verksamhet?
Vid påbörjandet av självständig verksamhet föreligger anmälningsskyldighet till flera myndigheter. Först måste det självständiga yrket anmälas till det ansvariga skattekontoret för att erhålla ett skattenummer och vid behov kunna föranmäla moms (§§ 18, 138 AO). Advokatsamfundet ska informeras om byråöppning, vidare finns anmälningsplikt vid byte av byråplats eller ändringar i yrkesutövningen (§ 27 BRAO). Beroende på bolagsform kan även registrering i handelsregister (särskilt vid partnerskapsbolag eller GmbH) eller registreringsdomstol vara nödvändiga.
Vilka yrkesrättsliga begränsningar gäller för marknadsföringsåtgärder?
Advokatens reklamregler omfattas av principerna om saklighet och sanning enligt § 43b BRAO samt § 6 BORA. Reklam får inte syfta till att få uppdrag i enskilda fall och får inte innehålla vilseledande eller jämförande påståenden. Detaljerade föreskrifter ges i BORA särskilt om form och innehåll: Uppgifter om specialistkompetenser, verksamhetsområden och kvalifikationer måste stämma med verkligheten. Elektronisk reklam omfattas även av dataskyddsregler (DSGVO, § 7 UWG). Överträdelse av reklambegränsningar beivras disciplinärt och kan leda till varning eller yrkesförbud.
Vilka socialförsäkringsrättsliga aspekter måste beaktas?
Självständiga Rechtsanwälte omfattas inte av obligatorisk lagstadgad pensionsförsäkring, utan måste vara medlemmar i respektive advokatpensionskassa. Avgiftsplikten bestäms av respektive försäkringsverks stadgar och är inkomstberoende. Sjuk- och vårdförsäkring måste tecknas på eget initiativ, här finns valfrihet mellan lagstadgad och privat försäkring. För skydd vid sjukdom, arbetsoförmåga eller arbetslöshet finns inga lagstadgade försäkringar, därför rekommenderas privat försäkring starkt och är yrkesrättsligt påbjudet.
Vilka skatterättsliga förpliktelser uppkommer med egenföretagande?
Den självständiga verksamheten som advokat räknas som frilans enligt § 18 EStG, varför en årlig självdeklaration måste lämnas. En intäkts- och överskottsräkning (§ 4 Abs. 3 EStG) ska upprättas, förutsatt att ingen handelsrörelse bedrivs. Vid överskridande av vissa omsättningsgränser (f.n. 22 000 € föregående år, 50 000 € innevarande år) ska moms tas ut och redovisas regelbundet (§ 19 UStG – småföretagarregel). Dessutom ska förskott på inkomstskatt samt ev. näringsskatt (i undantagsfall, t.ex. vid advokat-GmbH) betalas. Tidsfrister och formkrav bestäms av skattemyndigheten, vid försummelse riskeras skattesanktioner.