Definition och betydelse av balans mellan arbete och fritid under notarietjänstgöringen
Balans mellan arbete och fritid under notarietjänstgöringen avser det balanserade förhållandet mellan de yrkesmässiga kraven under den juridiska praktiken och privatlivet hos notarier. Mot bakgrund av den krävande och tidsintensiva utbildningen till fullvärdig jurist är frågan om förenligheten mellan arbete, studier och fritid alltmer i fokus. Ur ett rättsligt perspektiv uppstår i samband med notarietjänstgöringen olika frågor gällande arbetstid, viloperioder, möjligheter till kompensation, statens omsorgsplikt samt särskilda skyddsregler för notarier.
Rättsliga ramar för arbetstid
Lagliga grunder
Arbetstiden för notarier regleras i huvudsak genom förordningar för notarietjänstgöring i de enskilda förbundsländerna. Detta skiljer sig grundläggande från klassiska arbetsrättsliga regler eftersom notarier inte är vanliga arbetstagare i arbetslagens (ArbZG) mening. Trots detta tillämpas flera bestämmelser analogt.
Tillämpning av arbetslagens bestämmelser
Arbetslagen gäller primärt för anställda. Notarier har dock ett offentligrättsligt utbildningsförhållande med respektive förbundsland. ArbZG tillämpas ändå delvis analogt, främst vad gäller maximal daglig arbetstid samt iakttagande av vilopauser och vilotider. Den schablonmässiga arbetsveckan varierar beroende på förbundsland, praktikplats och handledare mellan 40 och 48 timmar, men arbete hemma, skrivningskurser och självstudier överstiger detta ofta i praktiken.
Närvaroplikt och arbetskonton
Notarier har inga klassiska arbetstidskonton; längden på advokatarbete, domstolspraktik eller förvaltningspraktik styrs av de individuella bestämmelserna från handledaren inom lagstadgade ramar. Närvaroplikten varierar beroende på praktik och myndighet (t.ex. domstol, åklagarmyndighet, förvaltning). Individuella beslut, som kallelser till sammanträden eller obligatoriska evenemang, tillkommer. Övertid och extrajobb utanför den ordinarie arbetstiden är i detta avseende viktiga.
Semester, sjukdom och särskilda regler
Rätt till semester
Notarier har rätt till betald rekreationssemester. Antalet semesterdagar regleras på förbundslagsnivå och varierar mellan 24 och 30 dagar per kalenderår. Rätten till semester följer bestämmelserna från respektive förbundslands tjänstemannarätt. Att överföra outnyttjad semester till nästkommande år är som regel uteslutet, särskilt vid förkortning eller avslut av notarietjänstgöringen.
Regler vid sjukdom
Vid sjukdom föreligger anmälningsplikt till tjänsteansvarig och respektive praktikplats. Notarier har rätt till fortsatt underhållsstöd, så länge som sjukdomen styrks korrekt. Vid långvarig sjukdom kan utbildningstiden efter ansökan förlängas, förutsatt att praktikperioden inte kunnat fullföljas fullt ut.
Särskild tjänstledighet och befrielse
Vid särskilda händelser, såsom barns födelse, dödsfall eller bröllop, kan särskild tjänstledighet beviljas. Beslutet fattas av den ansvariga myndigheten men ska ske med hänsyn till tjänsteansvariges omsorgsplikt. Därtill finns möjlighet till ledighet för vård av egna minderåriga barn eller omvårdnad av anhöriga enligt respektive förbundslagsbestämmelser.
Omsorgsplikt från tjänsteansvarig
Skydd för fysisk och psykisk hälsa
Staten som tjänsteansvarig har en lagstadgad omsorgsplikt avseende notariernas fysiska och psykiska hälsa. Detta innefattar särskilt skydd mot överbelastning, diskriminering och mobbning. Till detta hör inrättande av klagomålsinstanser, tillgång till rådgivning samt upprätthållande av arbetsmiljörättsliga standarder.
Arbets- och hälsoskydd
Även under notarietjänstgöringen ska arbetsmiljölagens bestämmelser (t.ex. brandskydd, olycksfallsförebyggande, ergonomisk utformning av arbetsplatsen) följas. Ansvaret ligger här primärt hos respektive praktikanordnare. Notarier kan vid överträdelser i vissa fall vända sig till personalrepresentanter eller till arbetsmiljöverket.
Deltid och flexibla utbildningsmodeller
Möjligheter till deltid under notarietjänstgöringen
I vissa förbundsländer finns möjlighet att genomföra notarietjänstgöringen på deltid. Detta gäller framför allt notarier med familjeansvar, hälsoproblem eller liknande svårigheter. Utbildningstiden förlängs i sådan ordning. Ansökan om deltid ska lämnas in tidigt till utbildningsmyndigheten och måste innehålla detaljerad motivering.
Flexibel utformning av utbildningstider
Utöver deltidsutbildning finns i vissa fall möjlighet att skjuta upp eller omstrukturera enskilda praktikperioder. Detta utgör ett viktigt verktyg för att bättre kunna ta hänsyn till personliga åtaganden samt att förena utbildning med vård eller barnomsorg, vilket främjar den individuella balansen mellan arbete och fritid.
Särskilda skyddsbestämmelser
Moderskapsskydd och föräldraledighet
För gravida och ammande notarier tillämpas bestämmelserna i moderskapsskyddslagen (MuSchG) analogt. Arbetstiderna ska anpassas till skyddsperioderna före och efter födseln, och särskilda regler kring arbetstid, natt- och övertidsarbete ska uppmärksammas. Även föräldraledighet kan tas ut enligt respektive förbundslags regler.
Notarier med funktionsnedsättning
För notarier med svår funktionsnedsättning gäller särskilda skyddsregler enligt sociallagens bok IX. Det innefattar särskilt extra semesterdagar, rätt till deltid och förtursrätt vid val av praktikplats om det är nödvändigt för att undvika särskilda svårigheter.
Konflikter och möjligheter till åtgärd
Klagomål- och rättsmedelsförfaranden
Vid konflikter kring förenligheten mellan utbildning och privatliv kan notarier använda olika klagomålsvägar. Efter avslag på ansökan om semester, deltid eller särskild ledighet finns möjlighet att skriftligen överklaga och eventuellt gå vidare till förvaltningsdomstol. Parallellt bistår personal- och jämställdhetsombud i respektive förbundsland.
Förebyggande åtgärder och egenorganisering
För att säkerställa en hållbar balans mellan arbete och fritid rekommenderas tidig planering och organisering av vardagen under notarietjänstgöringen, med hänsyn till egna resurser och statliga krav. Utnyttjande av juridiska möjligheter, tidig kommunikation med praktikplatser och utbyte med andra notarier främjar individuell prestation och motverkar överbelastning.
Slutsats
Balansen mellan arbete och fritid under notarietjänstgöringen är ett mångfacetterat rättsligt ämne som i hög grad präglas av de enskilda förbundslagsreglerna samt statens omsorgsansvar. Regler om arbetstid, semester, moderskapsskydd, föräldraledighet, deltidsmöjligheter och särskilda skyddsrättigheter säkerställer en balans mellan yrkesliv och privatliv under de särskilda krav som den juridiska utbildningen innebär. En god kännedom om de egna rättigheterna och skyldigheterna utgör grunden för en sund och framgångsrik utbildning.
Vanliga frågor
Måste jag som notariearbeta övertid och ska detta kompenseras juridiskt?
Notarier under den juridiska förberedelsepraktiken omfattas i grunden av bestämmelserna i respektive utbildnings- och examensförordningar i de enskilda förbundsländerna samt arbetstidregler för tjänstemän. Krav på att utföra övertid är inte lagstadgat, eftersom notarier formellt sett inte är anställda utan en del av utbildningen och deras status motsvarar den för en tjänsteman på prövotid. Enligt gällande rätt finns ingen rätt till kompensation för övertid utöver den ordinarie utbildningstiden, varken som ledighet eller ekonomisk ersättning. Bundesverwaltungsgericht har klargjort att utbildningens syfte har företräde och att extraarbete inom rimliga gränser måste accepteras för att uppnå utbildningsmålen. Undantag kan dock förekomma om belastningen blir orimlig – i sådana fall bör arbetsrättsliga eller tjänstemannarättsliga åtgärder övervägas.
Har notarierrättslig rätt till deltid under förberedelsetjänsten?
I princip möjliggör lagen deltidsarbete under den juridiska förberedelsetjänsten. Juristutbildningslagarna och utbildningsförordningarna i de enskilda förbundsländerna reglerar under vilka förutsättningar och i vilken omfattning deltid kan begäras. Enligt t.ex. § 10 JAG NRW kan utbildningen genomföras på deltid av särskilda skäl, särskilt för att ta hand om ett barn eller en anhörig i behov av vård. Det finns dock ingen ovillkorlig rätt; det krävs alltid en ansökan och myndighetstillstånd, där verksamhetens behov och utbildningsmål kan vägas mot önskemålet om deltid.
Är vilotider och raster under praktikperioderna lagstadgade?
Tjänstgörings-, arbets- och rasttider regleras för notarier i första hand genom de enskilda förbundslandens föreskrifter om juristutbildningen samt genom bestämmelser gällande tjänstemän. Det finns inga landstäckande enhetliga och explicita regler om raster och vilotider under notarietjänstgöringen; ofta hänvisas till tjänstemannalagen (t.ex. arbetstidsförordningen, AZV). I praktiken ligger detaljutformningen hos praktikplatserna (t.ex. domstolar, åklagare, byråer) men måste följa omsorgsprincipen från arbetsgivaren; påtagligt för långa arbetsdagar utan tillräckliga pauser är rättsligt ifrågasättbara.
Vilka rättsliga möjligheter finns om jag upplever att arbetsbelastningen under notarietjänstgöringen påverkar min hälsa?
Blir arbetsbelastningen under notarietjänstgöringen för hög på grund av sjukdom eller överbelastning, gäller först och främst den allmänna tjänstemannarättsliga omsorgsplikten (§ 45 BBG eller motsvarande förbundslagsregler). Notarierhar rätt till skydd för sin hälsa; medicinskt intygad arbetsoförmåga ska omedelbart anmälas till tjänsteansvarig. I svåra fall kan ledighet eller förlängd utbildningstid av hälsoskäl begäras, vilket normalt kräver läkarintyg. Det är också möjligt att ta upp frågan med utbildningsledningen eller vid systematisk överbelastning lämna in en tjänsterättslig anmälan.
Kan jag ta obetald tjänstledighet (sabbatsår) under notarietjänstgöringen?
Det finns ingen generell rätt till obetald tjänstledighet (”sabbatsår”) under notarietjänstgöringen. Juristutbildningsförordningarna föreskriver i grunden oavbruten och fortlöpande utbildning. Undantag kan beviljas i enskilda fall, till exempel vid allvarliga personliga eller familjära skäl, då arbetsgivaren normalt avbryter utbildningen och återupptar den vid återgång. Beslutet ligger alltid hos personalmyndigheten; någon rättslig anspråk kan inte härledas från detta. Rättsliga grunder utgår från respektive förbundslandstjänstemannalagar och juristutbildningslagar.
Vilka rättsliga villkor gäller för att ansöka om semester under notarietjänstgöringen och hur påverkar det balansen mellan arbete och fritid?
Den lagstadgade rätten till semester utgår från tjänstemannareglerna i det berörda förbundslandet och uppgår vanligtvis till minst 30 dagar per kalenderår. Den konkreta semesterplaneringen ska samordnas och godkännas av praktikanordnaren, och utbildnings- och tentamenstillfällen går alltid före. Det är inte tillåtet att på eget bevåg ta ut semester; vägran respektive begränsning av semester får endast ske vid trängande verksamhetsbehov och är rättsligt prövningsbar (rättsmedel: överklagande eller talan i förvaltningsdomstol). För en balanserad arbets- och fritid är planerad och samordnad semester väsentlig.
Finns det rättsliga gränser för bisysslor under notarietjänstgöringen?
Bisysslor är för notarieri princip alltid tillståndspliktiga enligt tjänstemannarättsliga regler (§ 99 BBG eller motsvarande förbundsförordningar). Utövandet av bisyssla får inte påverka syftet med utbildningen eller fullgörandet av tjänsteplikter. Vanligen fastställs en maximal veckoarbetstid (ofta 8–10 timmar) som inte får överskridas. En bisyssla som kolliderar med praktikperioden eller ger upphov till intressekonflikt kan förbjudas. Den rättsliga bedömningen sker individuellt enligt respektive förbundslagsregler och utbildningsförordningar.