Definition och betydelse av det andra statliga examensprovet
Det andra statliga examensprovet (Zweites Staatsexamen) är ett statligt avslutande prov i Tyskland som avläggs efter en praktikperiod (”Referendariat”) inom olika yrken inom offentlig tjänst, särskilt inom rättsväsendet (juridik, läraryrket och medicin). Normalt utgör godkänt prov ett formellt krav för att utöva yrken inom högre statlig tjänst, särskilt för uppdrag som domare, åklagare samt advokat (i den mån yrkestitlar inte anges i rubriker, kan detta behandlas därefter). Det andra statliga examensprovet följer direkt på det första statliga examensprovet och är en integrerad del av respektive utbildningskoncept.
Andra statliga examensprovet inom juridik
Historisk bakgrund och rättsliga grunder
Införandet av det andra statliga examensprovet grundas på behovet av att utöver teoretisk utbildning även påvisa praktisk lämplighet för offentlig tjänst. De rättsliga grunderna för det andra juridiska statliga examensprovet återfinns huvudsakligen i den tyska domarlagen (DRiG) samt i respektive delstaters förordningar om juridisk utbildning (juristutbildningslagar och examens- och utbildningsförordningar för de tyska delstaterna).
Struktur för praktikperioden (Referendariat)
Det andra statliga examensprovet följer på universitetsstudierna och det första statliga examensprovet. Den därpå följande förberedande tjänsten, ofta kallad Referendariat, varar vanligen två år. Den är statligt organiserad och omfattar olika praktikstationer:
- Civilrättsstation
- Straffrättsstation
- Förvaltningsstation
- Valstation
- Advokatstation
Under referendariatet samlar deltagarna praktiska erfarenheter inom olika rättsliga områden. Exakta processer och utbildningsinnehåll varierar mellan de tyska delstaterna, men följer ramen enligt DRiG.
Examinationsstruktur och innehåll
Det andra statliga examensprovet består normalt av två delar:
- Skriftlig del: Flera examensuppsatser (oftast sju till åtta) som ska lämnas in inom ett par veckor. Dessa uppsatser täcker olika rättsområden och kräver hög tillämpnings- och problemlösningsförmåga. Tyngdpunkterna ligger särskilt inom civilrätt, straffrätt och offentlig rätt.
- Muntlig del: Efter godkända skriftliga prov följer den muntliga examinationen. Den består av en akthanteringspresentation och en diskussion kring olika juridiska ämnen tillsammans med en examinationskommission.
Betygsättning och juridisk benämning
Betygssättningen av det andra juridiska statliga examensprovet sker enligt ett rikstäckande poängsystem på en skala från 0 till 18 poäng. Beroende på poäng uppnås betyg som ”tillräcklig”, ”mycket tillfredsställande”, ”bra” eller ”mycket bra”. Ett ”Prädikatsexamen” (minst nio poäng) öppnar ofta dörrar till specifika karriärvägar inom offentlig sektor samt akademiska karriärer.
Godkänt andra statliga examensprov krävs för tillträde till högre domartjänst. Vid godkänt prov uppnåddes behörighet för domarämbetet enligt den tyska domarlagen.
Andra statliga examensprovet inom andra yrken
Andra statliga examensprovet för läraryrket
Vid sidan av juridikutbildningen finns det andra statliga examensprovet även inom läraryrket. Efter avlagt första statliga examensprov eller en masterexamen samt avslutad förberedande tjänst (ofta referendariat vid skolor), avläggs det andra statliga examensprovet för att fastställa pedagogisk, ämnesmässig och didaktisk lämplighet.
De rättsliga grunderna återfinns huvudsakligen i delstaternas utbildningslagar och tillhörande examensordningar.
Andra statliga examensprovet inom medicin
Inom humanmedicin motsvarar det andra statliga examensprovet det så kallade ”M2”, som äger rum före det sista studieåret (”praktiskt år”, PJ) i läkarutbildningen. Det utgör en del av den flerstegade medicinska statliga examinationen, där begreppet delvis skiljer sig och för humanmedicin särskilt kallas ”andra delen av det medicinska provet”.
Rättslig status och betydelse i arbetslivet
Det andra statliga examensprovet markerar avslutet av den praktiska utbildningen och utgör enligt lag en förutsättning för många olika yrken inom offentlig tjänst och för verksamhet som egenföretagare. Med godkänt prov bekräftas kompetens och förmåga till självständigt agerande, särskilt för rättsutövande eller undervisande verksamhet, vilket erkänns av staten.
Tillträde till karriärvägar och yrkesmöjligheter
Inom det juridiska området är det andra statliga examensprovet ett absolut krav för arbete inom högre domartjänst, yrken inom rättsväsendet eller advokatyrket. För läraryrket är det en förutsättning för statlig tillsvidareanställning eller anställning i skolväsendet och även inom medicin utgör det en grundförutsättning för yrkestillträde.
Tillträdeskrav, anmälningsformalia och tidsfrister
Tillträde till det andra statliga examensprovet förutsätter att första statliga examensprovet eller en likvärdig högskoleexamen har avlagts med godkänt resultat. Specifika tidsfrister, intyg och anmälan till de statliga examensmyndigheterna i respektive delstat måste följas; detaljer regleras av respektive delstaters examensföreskrifter.
Upprepning och överklagande av examinationen
Det andra statliga examensprovet kan enligt delstatliga examensordningar upprepas en gång, i vissa fall två gånger, vid underkännande. Tidsfrister för omtag är strikt reglerade enligt varje delstats bestämmelser. Rättsmedel mot examinationsbeslut (t.ex. vid misstänkt betygsfel) kan utnyttjas inom allmän förvaltningsrättslig domstolsprövning och med beaktande av rättsinformationen.
Skillnader mellan delstaterna
Utformningen av utbildningen, förloppet av referendariatet samt själva examineringen kan variera mellan de tyska delstaterna. De statliga examensmyndigheterna ger regelbundet ut uppdaterad information samt offentliggör examinationstillfällen, innehåll och formalia.
Sammanfattning
Det andra statliga examensprovet är en omfattande statlig slutexamination, vars godkännande utgör en väsentlig juridisk, pedagogisk eller medicinsk kvalifikation. Den rättsliga förankringen, organisationen, examinationsregler och de yrkesmässiga konsekvenserna är bindande reglerade genom federala och delstatliga lagar, i samhällets intresse. Det andra statliga examensprovet säkrar kvalifikation för att ta ansvarsfyllda funktioner i det tyska statsskicket samt i andra sektorer där särskilda krav gäller för yrkestillträde.
Vanliga frågor och svar
Vilka rättsliga krav måste uppfyllas för tillträde till det andra statliga examensprovet?
För tillträde till det andra statliga examensprovet inom juridik krävs i Tyskland enligt respektive delstatliga juristutbildningslagar (JAG) och tillhörande förordningar särskilt godkänt första statliga examensprov (eller första juridiska prövningen). Därutöver måste obligatorisk referendariatstid, normalt 24 månader (förberedande tjänst), ha fullgjorts korrekt. Under denna period ska obligatoriska praktikstationer (t.ex. vid domstol, åklagare, advokat) samt regelmässiga arbetsgrupper kunna styrkas. För anmälan krävs diverse handlingar såsom betyg, intyg om genomgångna stationer, eventuella betyg, aktuellt folkbokföringsutdrag, läkarintyg om lämplighet och vanligtvis utdrag ur belastningsregistret. Ytterligare villkor (t.ex. språkkunskaper eller kompensationslösningar vid sjukdom) kan tillkomma beroende på delstat. Utan fullständigt intyg om korrekt slutfört juridiskt referendariat är tillträde inte möjligt.
Vilka rättsliga regler gäller för innehåll och genomförande av det andra statliga examensprovet?
Innehåll och genomförande för det andra statliga examensprovet regleras av juristutbildningslagarna (JAG) och motsvarande delstatliga förordningar. Dessa föreskriver att examinationen består av en skriftlig och en muntlig del. Den skriftliga delen omfattar vanligen sex till åtta uppsatser inom olika rättsområden (bl.a. civilrätt, straffrätt, offentlig rätt), under provförhållanden inom en bestämd tidsram. Den muntliga delen genomförs först efter godkänd skriftlig del och består typiskt av en akthanteringspresentation samt examination i flera rättsområden inför en statlig examenskommission. Examensinnehåll och ämneskatalog fastställs detaljerat i respektive utbildningsförordningar. Variationer i examenskriterier och omfattning kan förekomma mellan olika delstater.
Vilka tidsfrister, missade frister och möjligheter till omtag gäller vid det andra statliga examensprovet?
Rättsgrund för tidsfrister vid det andra statliga examensprovet utgörs av juristutbildningslagar och utbildningsförordningar i de tyska delstaterna. Ansökan om tillstånd att tentera ska göras inom viss tid efter slutfört referendariat, annars kan försenad ansökan få rättsliga negativa konsekvenser, exempelvis försenat tillträde eller förlorad rätt till examination. Vid sjukdom eller andra allvarliga skäl kan den sökande ansöka om förlängd tid eller nytt tentamenstillfälle under förutsättning att läkarintyg eller motsvarande handlingar lämnas. Vid underkännande finns generellt en rätt till omtag av hela statliga examensprovet en gång (§ 21 JAG respektive delstatliga bestämmelser), där ny tillåtelse ofta kräver kompletterade utbildningsmoment eller en väntetid. Återtagande från examinationen måste ske i vederbörlig form samt inom fastställd tid.
Vilka rättsliga följder har underkännande av det andra statliga examensprovet?
Underkännande av det andra statliga examensprovet medför enligt juristutbildningslagarnas regler betydande rättsliga konsekvenser. Utan godkänt statligt examensprov ges inte tillträde till klassiska juristyrken som domare, åklagare, notarie eller jurist inom förvaltning, eftersom godkänt andra statliga examensprov är ett krav. Vid slutgiltigt underkännande (efter tillåtet omtag) upphör all rätt till ny examination i Tyskland och såväl referendariat som rätt till prov är rättskraftigt avslutade. Detta påverkar framtida yrkesbana: Avklarade kan fortsätta inom juristyrken utan advokat- eller domarbehörighet men har ingen möjlighet att uppnå domarbehörighet. Undantag kan finnas vid särskilt allvarliga fall, där prövning sker enligt myndighetens bedömning.
Vilka lagstadgade bestämmelser gäller för betyg och poängsättning i det andra statliga examensprovet?
Betygsättningen av provprestationerna i det andra statliga examensprovet sker enligt juristutbildningslagar, examensförordningar och tillhörande förvaltningsföreskrifter. Objektiva kriterier gäller för såväl skriftliga som muntliga prov, normalt i form av poängsystem (0 till 18 poäng). Detaljer för betygsättning – till exempel betygsstegar, minsta poäng för godkänt på enskilda uppsatser och totalexamen, samt regler för viktning mellan skriftligt och muntligt – återfinns i delstatliga examensförordningar. Betygen avgörs i två oberoende utlåtanden, vid avvikelse i ett tredje. Dokumentations- och transparenskrav är omfattande. Rättsmedel mot betyg kan anföras genom överklagan och vid behov stämning i förvaltningsdomstol, dock med hänsyn tagen till examinatorernas bedömningsutrymme.
Vilka rättsliga möjligheter finns vid överklagande eller klagomål gällande examinationsbeslut?
Om en examinand anser att bedömningsfel, procedurfel eller andra rättsstridiga omständigheter förekommit vid examinationen finns rätt att överklaga provbeslutet. Första steget är att lämna in formellt överklagande till ansvarig examensmyndighet inom viss tid (vanligen en månad efter beslutets delgivning). Blir överklagandet avslaget kan talan föras inför förvaltningsdomstol. Rättsligt relevanta är bl.a. överträdelser av likabehandling, åsidosättande av bedömningsnormer, procedurfel (t.ex. för korta bearbetningstider eller otillåtna hjälpmedel) eller hälsoskäl som ej beaktats. Domstolsprövningen gäller att bedömningen följer objektiva mått, inte en individuell omvärdering, då examinatorn har utrymme för bedömning. Juridiskt biträde och insyn i akten kan vara lämpligt vid klagomål.
Vilka konsekvenser har det andra statliga examensprovet för den rättsliga behörigheten till yrkesutövning?
Godkänt andra statliga examensprov krävs enligt tysk rätt för tillträde som advokat (§ 4 BRAO), domare (§ 5 DRiG), åklagare och andra klassiska juristyrken inom offentlig tjänst. Respektive statliga examensmyndigheter överlämnar godkända examensbesked till behöriga myndigheter, som därefter anser kvalifikationen för juristens förberedande tjänst uppfylld. Först då kan tillstånd som advokat (via advokatsamfundet), notarie eller domartjänst sökas, varvid ytterligare yrkesrättsliga villkor (t.ex. personlig lämplighet, inga tidigare domar) måste uppfyllas. Det andra statliga examensprovet gäller nationellt och kan användas för tillträde till motsvarande juristyrken i valfri tysk delstat. Erkännande utomlands avgörs enligt det nationella rättssystemet i respektive land.